I slutet av mars samlades ledare inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, beroendevård, kriminalvård och polis för att diskutera hur man kan bryta trenden och skapa en fungerande vårdkedja.
Sahlgrenska har infört tvingande rutiner
Seminariet hade rubriken ”GHB – hur kommer vi vidare?” Som ett resultat av seminariet har akutsjukvården nu skärpt sina rutiner när de får in patienter som förgiftats av GHB.
– Chefsläkaren på Sahlgrenska har gått ut med ett påbud och infört tvingande rutiner. Det innebär att den utskrivande läkaren måste skicka en remiss till beroendekliniken och en remiss till socialtjänsten. Detta ska ske inom 24 timmar efter att patienten har skrivits ut, säger Kai Knudsen, överläkare vid anestesikliniken, Sahlgrenska sjukhuset.
Snabba insatser kräver samarbete
– GHB ställer andra krav på sjukvården och socialtjänsten än vad missbruk av heroin, amfetamin och cannabis gör. Insatserna måste sättas in snabbare och det kräver samarbete, säger Mattias Gullberg, auktoriserad socionom på Mini-Maria Hisingen, som just nu genomför en kartläggning av GHB-situationen i Västsverige.
GHB och de snarlika drogerna GBL och butandiol är lätta att överdosera och akut förgiftning kan leda till döden. De senaste fem åren har antalet förgiftningsfall på akutmottagningarna i Västra Götaland ökat stadigt.
Under 2002 behandlades ett 20-tal patienter efter att ha överdoserat GHB – förra året räknade man till 144 förgiftningsfall.
Socialtjänsten ska agera snabbt
Sedan 2007 finns rekommendationer för hur akutsjukvården och socialtjänsten i Göteborg ska agera när de möter GHB-påverkade personer. Skriften ”Agera i tid, rädda liv!” utformades i samarbete med akutsjukvården. För akutvårdens del handlar det om att föra vidare information till socialtjänsten om förgiftade personer.
– Det är deras lagstadgade skyldighet att göra det. Men många läkare vet inte ens om att det är deras skyldighet – och då finns det heller inga rutiner för det, säger Mattias Gullberg.
Enligt lagen ska socialtjänsten kontaktas om den förgiftade personen är under 18 år eller om personen riskerar sitt liv eller hälsa. I rekommendation står det att anmälan helst ska göras innan patienten går hem, eller så snart som möjligt. Socialtjänsten ska, enligt riktlinjerna, agera snabbt och bestämt när de får kännedom om att någon missbrukar GHB.
Motiverande samtal räcker inte
– Eftersom GHB är så svår att dosera svävar missbrukarna i livsfara. De riskerar att dö i varje ögonblick de har drogen i kroppen. Därför måste socialtjänsten agera i snabb takt och med fast hand – och inte tveka om att ansöka om tvångsvård enligt LVM, lagen om vård av missbrukare. Det räcker inte med motiverande samtal, säger Mattias Gullberg.
Han hävdar att kunskaperna om GHB är bristfälliga bland många socialsekreterare. Drogen skiljer sig markant från andra typer av droger. Den varken syns eller luktar, och är svår att spåra via urinprov eftersom den går ur kroppen redan efter fem, sex timmar.
Mer forskning behövs
Abstinensen är svår och behandlingen av missbruket måste alltid inledas med en medicinsk avgiftning som kan ta upp till fyra veckor.
– Det behövs också mer forskning om GHB. Det är mycket som vi inte vet, både när det gäller kroniska skador och vilken form av behandling som är mest effektiv, säger Mattias Gullberg.
4579