I Göteborg som helhet hade 387.939 personer rätten att gå och lägga sina röster i söndagens val. 74,6 procent av dem använde sig av möjligheten utse representanter i riksdagens, landstingets och kommunens politiska församlingar. Vid förra valet, 2002, var andelen röstare 73,5 procent
Men skillnaderna i valdeltagande är stora om man jämför Göteborgs 21 stadsdelar. I väster finns flera valdistrikt där över 90 procent går till valurnorna, till exempel i Hjuvik och i Hagen Grimmered. Allra högsta valdeltagandet, 93,0 procent, fanns i Fiskebäck Långedrag.
Skillnader också inom stadsdelar
I geografiskt relativt närliggande valdistriktet Frölunda-Ruddalen 1 gick däremot bara 58,2 procent av de röstberättigade och lade sina valsedlar i kuvert och lådor.
Och att geografisk närhet inte behöver betyda liknande röstagerande visades ännu tydligare i Brämaregården. Där röstade 84,3 procent i valdistrikt 2, men bara 59,4 procent i granndistrikt 3.
Allra lägsta valdeltagandet fanns i Göteborgs nordöstra stadsdelar, som Bergsjön och Lövgärdet, där inte ens hälften av de röstberättigade i vissa valdistrikt valde att rösta. Allra lägst deltagande fanns i Lövgärdet-Gårdsten, med 42,8 procent
Det var i och för sig en ökning i just det distriktet, jämfört med 40,5 procent 2002. Men de relativt låga siffrorna är ändå en besvikelse för Åsa Svensson, som varit administrativ koordinator i Bergsjön för det statligt finansierade projekt som syftade till att få upp valdeltagandet i området.
I Bergsjön, liksom i Hjällbo, Gårdsten och Biskopsgården, har 175.000 kronor satsats på att via lokala föreningar engagera medborgarna i valet. I Gårdsten och Hjällbo har valdeltagandet faktiskt ökat mer än i Göteborg i övrigt, men i Bergsjön minskade det totalt sett.
-Ja, lite nedslagen känner jag mig allt. Vi hade i och för sig inga fast uppsatta mål med satsningen mer än att valdeltagandet skulle öka, men nu är vi nere på 1998 års nivå i Bergsjön igen, säger Åsa Svensson.
– Sedan vet man ju inte hur det sett ut om vi inte haft det här projektet, då hade siffrorna kanske varit ännu lägre. Men det hade kanske varit bättre, så att man verkligen kunde se hur illa det är.
Under en fyraårsperiod byts en betydande andel av ett områdes befolkning ut, något som kan påverka valdeltagandet markant. Inte minst i Bergsjön som haft en omsättning av invånare med 16 procent bara under 2005.
Det låga valdeltagandet ser Åsa Svensson ändå som ett tecken på problemets storlek.
Politisk retorik svår att relatera till
– Det säger nog en hel del om vilket utanförskap många känner, på grund av hög arbetslöshet och segregation. Föreningarna vi har arbetat med når ju sina medlemmar, men det finns tyvärr grupper i samhället som inte låter sig nås. Men man får förstå att många har ingen erfarenhet av demokrati, har aldrig varit i närheten av en politiker, säger Åsa Svensson.
Dessutom kan den politiska retoriken vara svår att relatera till för nya svenskar.
– För den som inte känner till partiernas historiska pålitlighet kan det vara svårt att urskilja vem man tror på, när alla vill minska arbetslösheten och förbättra vård, skola och omsorg. Det kan nog också påverka det politiska engagemanget på valdagen för många, säger Åsa Svensson.
Blankt och ogiltigt
Ett tecken på politiskt engagemang kan trots allt vara att rösta blankt.
I Göteborg som helhet valde 4.227 personer att stoppa tomma valsedlar i kuverten, i Kvillebäcken 1 utgjorde de 3,9 procent av de räknade rösterna. Störst andel ogiltiga röster, 1,6 procent, fanns i Rannebergen-Angered 1.