”Tidsdokumentet” vid Stora teatern är Sveriges enda offentliga minnesmärke över millenieskiftet. Det skapades vid Chalmers Arkitektur i samarbete med forskare, konstnärer och sponsorer på uppdrag av regeringens Milleniekommitté.
Ur funktion
Idén är att minnesmärket ska vara en världsunik kors- befruktning mellan konst och vetenskap. Det består av tre delar, alla med ljus-, ljud- och bildinstallationer: En kon, en mast och en kub.
Konen är ett solur som innehåller ett svagt ljud som påverkas av dygnets ljus- och temperaturväxlingar. Masten rymmer ett avancerat datastyrt ljussystem, ett pågående ljusspel som också det förändras efter ljus och temperatur. På kuben kan videoinstallationer eller filmer, även från olika evenemang i realtid, visas.
Men sedan ungefär ett par år tillbaka är Tidsdokumentet helt ur funktion. Anledningen är att Chalmers inte anser sig ha råd att driva minnesmärket.
”Chalmers äger minnesmärket”
– Det kostar en del pengar, både i form av tekniskt underhåll och konstnärligt innehåll. Dessutom finns en del kringkostnader, som vaktbolag, telefonlinjer och byten av dataprogram. Egentligen behövs en deltidsanställd person som ansvarar för skötseln, säger Peter Ullmark, professor på Chalmers Arkitektur och en av dem som var engagerad i utformningen av minnesmärket.
När Stora teatern byggde om i våras försvann också kontrollrummet för minnesmärket. All teknisk utrustning, bland annat sju stora datorer och ljudanläggning, förflyttades till Lindholmen för förvaring.
– Tanken från början var att minnesmärket skulle skänkas till Göteborgs stad när det var inkört och klart. Så har jag uppfattat den uppgörelse som gjordes på hög politisk nivå, säger Peter Ullmark.
I somras fick kulturförvaltningen i uppdrag av kulturnämnden att undersöka om Göteborgs stad fått en formell förfrågan att ta över skötselansvaret.
– Någon sådan förfrågan har inte kommit in. Chalmers äger minnesmärket och har fortfarande skötselansvaret, säger Kristina Frizell, handläggare på kulturförvaltningen.
Nu ligger alltså Millenieminnesmärkets öde i händerna på kommunledningen och Chalmers ledning. Först när de har kommit överens kan minnesmärket tas i drift igen.
Fotnot:
Tidsdokumentet invigdes av kungen i september 1999.