Redaktionen har tagit hjälp av Stadsmuseet, Sjöfartsmuseet och Röhsska museet som har mängder av föremål från 1700-talets Göteborg i sina arkiv och magasin.
Allt ifrån samtida dokument och kartor till kritpipor, kanonkulor, mynt, skedar, telådor, porslin och pärlemor. Och inte minst tonvis med porslinsskärvor från flera olika utgrävningar.
”En hel del spännande saker”
– Vi har också rester av personliga tillhörigheter, sådant som besättningen burit på sig, allt från gamla skolsulor till mynt, berättar Christina Lönnqvist, intendent på Sjöfartsmuseet.
Sjöfartsmuseet har i sin databas ungefär 1.200 fynd från den förlista ostindiefararen Götheborg.
– Vi har en hel del spännande saker som dessvärre inte är utställda, men de är fotograferade och dokumenterade för att kunna bevaras på bästa sätt, fortsätter Christina Lönnqvist.
En lång rad utvalda föremål från de tre museerna ska under det kommande året att berätta i text och bild om en historisk period som än idag gör avtryck i Göteborg.
Souvenirbilder för europeer
Härifrån utgick fartygen och här lagrades den dyrbara lasten.
– Vi har en stor samling av ostindiskt porslin som tillverkades för den europeiska marknaden, väl i klass med det som finns i Stockholm, berättar Barbro Ilvemo, intendent på Stadsmuseet.
– Vi har också föremål som bringats hem från Kina, till exempel tavlorna som föreställer pärlflodens mynning och faktorierna i Kanton. Det är ett slags souvenirbilder som målades för europeiskt bruk.
Stadsmuseet har omkring en miljon föremål och två miljoner bilder i sina samlingar, en stor del av detta är från stormaktstiden och 1700-talets Göteborg.
Störst i Europa på porslin
– Göteborg har brunnit många gånger, man har grävt och byggt och det man hittar, det hamnar hos oss, konstaterar Barbro Ilvemo.
Ostindiska kompaniets främsta handelsvaror var kryddor och siden, och senare också te och porslin. I Ostindiska huset på Norra Hamngatan auktionerades varorna ut.
Svenska Ostindiska Kompaniet verkade mellan 1731 och 1813 och hade en ganska blygsam import från Kina med ett undantag. Inget annat kompani importerade så mycket porslin, uppskattningsvis 50 miljoner pjäser varav det mesta såldes vidare till övriga Europa.
Fotnot:
Först ut i raden av föremål är KRITPIPAN
Läs också Christina Lönnqvists och Kristina Söderpalms introduktionsartikel till Vårt Göteborgs nya serie om den ostindiska handeln på länken nedan!