Patric och Anders svetsade året runt-trappa till Fiskebäcksbadet

– Det är en trappa som passar exakt på platsen, som är gjord i syrafast rostfritt stål för att klara de ganska extrema väderförhållanden som det kan vara där ute, med saltvatten och stormar. Den kommer ligga i året runt och är mycket bredare och bekvämare än en vanlig badstege, så det blir även en bättre upplevelse för badgästerna, säger Patric Gustafsson.

– När vi var där och lade i den var det flera äldre som påpekade att den kommer bli extra bra i vinter när det är halt, för de är tydligen ett gäng vinterbadare som brukar ta sig i där, säger Andreas Lange.

Hur har ni gjort för att den verkligen ska passa på klippan?
– Yttermåtten är 5,8 gånger 1,3 meter, så två personer kan mötas utan alltför stora problem. För att få det rätt hade vi med oss vår egentillverkade smygvinkel som är på fyra meter och ett vattenpass med justerbar libell. De har vi lagt ut och kontrollerat vinkeln med flera gånger, men det var ändå rätt pirrigt innan bryggan kom på plats. Men den passade väldigt bra, så vi hade mätt rätt, säger Patric Gustafsson.

Hur är den tillverkad?
– Varje steg består av tio ihopsvetsade rör på 20 millimeter i diametern, alltså totalt tolv meter rör per trappsteg. Allt är tigsvetsat, vilket lite förenklat innebär att vi har använt en svetsmetod som ger en mycket god kvalitet på fogen och det blir inga svetsloppor och krävs ingen efterslipning. Det betyder att det blir bättre hållfasthet och används när det ska hålla länge. Vi har också bestrukit svetsfogarna med betpasta, så de uppnår maximal korrosionsbeständighet.

Badbryggan ska i princip vara underhållsfri, vad innebär det?
– Bryggor som ligger i vattnet tar väldigt mycket stryk, för i längden klarar de inte väderleken. Samtidigt kostar det väldigt mycket pengar att hålla på att ta i och ur dem ur vattnet. Därför har vi gjort den här trappan så bra det bara är möjligt och för att förlänga livslängden ytterligare har vi gjort en egen liten konstruktion.

Vad är det för något?
– I havet skapas ibland galvaniska strömmar, som innebär att när vattnet rör sig runt metallkonstruktioner så bildas en lågfrekvent ström som absorberar oädla metaller. Det går inte att se med blotta ögat, men är en av de främsta anledningarna till att bryggor blir förstörda, säger Andreas Lange.

– Det blir som små, små hål i metallen, som ser ut som om det gått mask i. Men man ser det inte förrän det är för sent, fortsätter Patric Gustafsson.

– Så vad vi har gjort är att fästa två så kallad zinkanoder på bryggan. Det är så man gör på fartyg, för att skydda skrovet. Zinken är en oädel metall och äts därför upp först. Därmed behöver vi bara hålla koll på zinkanoderna och byta ut dem när det behövs, i stället för att lyfta upp hela bryggan, förklarar Andreas Lange.

– Om det faller väl ut tänker vi göra så på alla bryggor nästa år, säger Patric Gustafsson.