2005-08-26 | 3 min läsning

Porten mot väster temat för släktforskardagar i Göteborg

Amerikansk släktforskning, seder kring döden och berättelser om Göteborgs barnhusbarn bjuds under Släktforskardagarna i helgen. Släktforskningsentusiaster ägnar två dagar åt seminarier, släktsagor och det senaste inom släktforskningstekniken.

Den här artikeln publicerades 2005-08-26 och kan ha hunnit bli inaktuell.

– Släktforskning blir som en sjukdom, är man smittad så är man fast! Det blir väldigt omfattande när man väl börjar, och det tar tid! säger släktforskaren och Wasa-ättlingen Per Clemensson som själv kommer att berätta sin släktsaga i Kronhuset på söndag.

I historiska kvarter

”Min släktsaga” är en alldeles ny programpunkt där enskilda släktforskare och föreningar får 20 minuter på sig att berätta fritt eller efter manus.

– Släktforskare älskar att berätta för varandra. I Kronhuset kan folk stiga upp och berätta om sin släkt eller någon upplevelse, säger Per Clemensson.

Släktforskardagarna hålls i år mitt i Göteborg i gamla historiska kvarter. I Kronhuset, på Stadsmuseet, i kommunhuset Traktören och i Christine kyrka pågår parallella föreläsningar, utställningar och berättarstunder. Kulturminister Leif Pagrotsky inviger på lördagsförmiddagen.

Arrangemanget är extra omfattande då de tre föreningarna DIS Väst, Göteborgsregionens släktforskare och Föreningen släktdata gått samman som arrangörer. Det sponsras också av bland andra Stadsmuseet och Västra Götalands- regionen.

Fritt inträde för allmänheten

I det späckade programmet, som har temat ”Porten mot väster”, spänner ämnena från emigration, Ostindien, barn och kvinnor och historia i allmänhet till en särskild serie föredrag om hur man tar hand om gamla foton.

Släktforskardagarna vänder sig inte bara till dem som redan börjat söka bland sina rötter, allmänheten har också fritt inträde.

– Vi hoppas på många besökare. Man kan få råd om hur man börjar släktforska och lite hjälp till första stegen, berättar Per Clemensson.

– Jag tycker man ska klä på släktingarna, plockar fram mer uppgifter, bouppteckningar, var och hur de levde. Det finns mycket att läsa om hemsocknen, hembygdsforskningen är livlig i Sverige med många hembygdsföreningar, fortsätter han.

Folkrörelse för unga och gamla

Så vilka är det då som släktforskar?

– Det är oerhört varierande, mycket pensionärer men också många i medelåldern. Vi har också börjat få ungdomar som väljer släktforskning som ämne i skolan. Och invandrare är en ny grupp som nu är inne på tredje och snart fjärde generationen i Sverige. Och förstås många amerikaner som skriver och reser hit, säger Per Clemensson.

Släktforskarhelgen helgen avrundas i Christine kyrka med föreläsningen ”Döden är en ryttare snäll, honom kan ingen undvika” då folklivsforskaren professor Jan-Öjwind Svahn berättar om seder och bruk kring döden.



Prenumerera så du inte missar något nytt!