Positiv förstärkning skapar arbetsro på Bergsjöskolan

Hittills har fem lärare på skolan gått utbildning i ”Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet” eller ”Classroom management” som den också kallas, en metod som syftar till att förebygga problem bland elever. Metoden handlar om att vara tydlig i kommunikationen, att uppmuntra positivt beteende och att ignorera det negativa.

Nyckelord är så kallad positiv förstärkning. Istället för att skälla på de elever som beter sig dåligt lyfter man fram dem som jobbar bra.

Positivt beteende smittar av sig

– Om till exempel två elever sitter och småtjafsar gäller det att ignorera det och vända sig till dem som jobbar bra och uppmuntra dem. Tanken är att eleverna ska bli sedda när de gör någonting bra, säger Lotten Lööv Persson.

Och eftersom alla elever vill bli sedda så smittar det positiva beteendet ofta av sig, menar hon.

– Ofta reagerar de andra och undrar varför inte de också får beröm. Tanken är då att de ska jobba på att få tillbaka uppmärksamheten, men på ett positivt sätt.

Konkreta regler

Lärarna får också lära sig att vara tydliga i sin kommunikation och att arbeta med konkreta regler i klassen. Reglerna ska vara positivt formulerade, till exempel ”vi ska ha arbetsro i klassrummet”, istället för ”vi ska inte prata”. Man fokuserar på hur man vill ha det snarare än hur man inte vill ha det och använder belöningar och uppmuntran för att nå dit.

– Ett ledord vi haft i min klass är arbetsro. Vi har kommit överens om att klassen får en poäng för varje lektion som vi har det. När vi sedan haft arbetsro i 25 timmar ska vi göra en utflykt tillsammans.

Lotten Lööv Persson och den åtta som hon är klassföreståndare för har arbetat med metoden i snart två terminer nu. Hittills har det fungerat mycket bra.

– Det är en väldigt stor skillnad mot tidigare, då gick det knappt att undervisa överhuvudtaget, alla bara gapade och skrek. Nu har vi verkligen fått ordning, säger hon.

Individuell del

Björn Johansson är också klassföreståndare för en åtta på skolan. Han har även arbetat med metodens individuella del som kallas Skolkomet och bygger på samma forskning som ledarskap och förhållningssätt i klassrummet.

Principen är i stort sett densamma, men Skolkomet går ut på att skapa program till enskilda elever istället för klasser. Eleven arbetar mot ett tydligt mål, t ex att undvika bråk på rasterna eller att komma i tid, och får poäng för varje rast som han/hon kan hålla sig undan från bråk eller komma i tid. Belöningen efter ett visst antal poäng kan t ex bli en halvtimme datortid.

– Ofta ligger de här eleverna efter väldigt mycket, men man får försöka bortse från det och låta honom eller henne få den här datortiden. Då visar man att om du svarar upp mot våra krav så svarar vi upp mot dina. Tillit är viktigare än att en del av en lektion råkar falla bort, säger Björn Johansson.

Minskar aggressivitet

En vetenskaplig utvärdering av Skolkomet genomfördes 2005. Studien visade att Skolkomet signifikant minskade aggressivitet, hyperaktivitet och kamratproblem.

Fotnot:
Göteborgs Stads samordnare för det drogförebyggande arbetet anordnar utbildning i Förhållningssätt och ledarskap med start den 9 november 2006. Utbildningen, som är kostnadsfri, omfattar fem tillfällen. Läs mer på länken nedan.