Före 1620 fördes nyheter och försändelser via budkavlar och kurirer från ort till ort. Än i dag finns i Göteborg den gamla postvägen kvar i Danska Vägen. Den slingrade sig bakvägen kring Göteborg för att slippa passera stadsportarna och har fortfarande samma sträckning som när den band ihop Danmark med Norge.
För danska resenärers bekvämlighet 
Stadsarkitekten Bengt Wilhelm Carlberg skrev på sin karta från 1736 ”wharefter nya Danska Wägen den tiden utstakades från Redberget genom utmarken öfwer Underås Bro och Geteberget”. Texten återfinns på många ställen bland annat i Taxa för hyrkuskarne från 1850.
Vägen omtalas 1733 som nyanlagd ”för de danska resandes bekvämlighet”. Vägen både anlades och underhölls av danskarna för postskjutsarnas skull, de varken fick eller ville passera det befästa Göteborg.
I norra änden av vägen låg ”Rebergz Krog, för de resande från Dannemark och Norrige”. Krogen kallades Danska värdshuset. Där kunde man vila ut och byta hästar etcetera.
Nog nu om Danska Vägen och postryttarnas vardag på 1700-talet.
Så kom frimärket till Sverige
1859 fick tågen mellan Stockholm och Göteborg en särskild postkupé men någon brevsortering blev inte av förrän 1863. I gamla tider måste postförsändelser lösas ut av mottagaren, först 1855 nådde den engelska uppfinningen ”frimärket” Sverige, medelportot var till en början tolv öre för ett enkelt brev och det var dyrt.
Brevkorten infördes i Sverige 1872 och de så kallade postkorrespondenterna ökade lavinartat. Samtidigt med frimärket utvecklades kommunikationerna med ångbåtar och järnvägar. Världspostunionen bildades och fick oerhört stor betydelse för postväsendets utveckling.
Sillgatan inte fint nog 
Göteborgs äldsta posthus låg i hörnet av Gustaf Adolfs torg och Torggatan. Fler postanknutna uppgifter kan man få från gatunamnet Postgatan. Namnet fastställdes 1895 efter det att 25 fastighetsägare utmed gatan bett om ändring av det äldre namnet Sillgatan.
De anförde som orsak ”att de förhållanden som från början betingade gatans benämning, för länge sedan upphört”, det var helt enkelt inte fint nog.
Posthus i varje ända
Vid gatans mynning i väster låg dåvarande posthuset, byggt 1870-71 vid Packhusplatsen. Huset var ritat av arkitekten J.A. Westerberg och 1925 hade det tjänat ut som postkontor. Byggnaden revs sedan 1942 för att lämna plats åt Transatlantics huvudkontor.
Och så har vi kommit fram till våra dagars praktfulla monumentalbyggnad vid Drottningtorget, vars framtida utseende i dagarna behandlas i byggnadsnämnden och som avses att bli ett minst lika praktfullt hotell som det en gång var huvudpostkontor för Göteborg.
Nya posthuset ett lyft för Drottningtorget 
Det är nog många idag, som tror att det är det senare postkontoret som gett gatan dess namn. (1960 motionerades i stadsfullmäktige om att ta tillbaka namnet Sillgatan men trots återkommande aktioner för detta så har namnet Postgatan hittills behållits).
Västra stambanan invigdes 1862 men redan 1858 stod det av A.W. Edelsvärd ritade stationshuset färdigt. Själva Drottningtorget förblev i många år försummat och kunde inte leva upp till den präktiga statsbanestationen och banhallen. Planerna på en centralbangård ställdes ideligen på framtiden liksom torgets utformning.
Posthusbygget blev ett lyft. Det fattades bara en ryttarstaty för att torget skulle ha blivit fullt ståndsmässigt. Namnet Drottningtorget kommer hänger naturligtvis samman med Drottningporten som var stadens öppning mot omvärlden i öster som pendang till Kungsporten som låg i ändan på nuvarande Kungsgatan.
Brevbärarna åkte egen buss
Nya Posthuset invigdes 30 maj 1925 med pomp och ståt i närvaro av generalpostdirektören J. Juhlin. Det hade tagit sju år att bygga, kostnaden var nio miljoner och arkitekten hette Ernst Torulf. Samtidigt las brevbäringssystemet om, bland annat satte man in bussar som körde brevbärarna ut till deras respektive distrikt.
Ernst Torulf är för övrigt mannen bakom Hvitfeldtska läroverkets byggnad vid Molinsgatan, universitetsbyggnaden i Vasaparken och de praktfulla kandelabrarna på Kungsbron.
Posten har hållit sig kvar i närheten av Drottningtorget och järnvägen. I dagens moderna brevsorteringshallar vid Kruthusgatan behandlas tusentals brev åt gången. Fort går det, Stenbocks kurir skulle inte haft en chans.
Från bygget av nya posthuset på Drottningtorget, bilden tagen 1921. I bakgrunden hotell Eggers till vänster och centralstationen i mitten. Foto: Göteborgs Stadsmuseum
Posthuset 1935. Foto: Göteborgs Stadsmuseum