– Vi föreslog att de kan ha frukt och grönt i små kylskåp med dörrar så att det håller sig längre. De tyckte att det var ett bra förslag, men att det skulle kräva mycket pengar och tid och så, säger Alma Karlsson Cedervall.
Tillsammans med en klasskamrat från 8B på Sannaskolan gjorde hon förra veckan så kallad miljöpraktik på livsmedelsbutiken i Hagen. Förutom att, som vid en vanlig prao, hjälpa till i butiken har de också fått göra ett arbete på miljötema. Hon tycker att praktiken har varit rolig och lärorik.
– Jag har lärt mig jättemycket om hur det är att jobba i mataffär, innan visste jag bara hur det är att gå in som kund. Miljöpraktiken var kul och annorlunda än en vanlig praoplats eftersom vi har haft andra uppdrag också, säger hon.
Arbetsplatserna nöjda
Jonas Franzén arbetar på praktikplatsen.se vid GR Utbildning (Göteborgsregionens kommunalförbund) som samordnar praktik på uppdrag av Göteborgs Stad och andra kommuner. Han berättar att Alma är en av runt 120 Göteborgselever som i år gör sin prao inom projektet Miljöpraktik. I år är tredje året som GR Utbildning erbjuder den här typen av praktik, och antalet praoelever som deltar har ökat för varje år. Både eleverna och de arbetsplatser som tar emot dem verkar gilla upplägget.
– Arbetsplatserna brukar vara väldigt nöjda – de får input från eleverna som de har nytta av. Det brukar bli väldigt lyckat, även om en högstadieelev kanske inte hinner revolutionera hela verksamheten på några dagar. Eleverna är också nöjda – de får ju en chans att förändra och deras idéer kan bli verklighet, säger Jonas Franzén.
”Mer meningsfull prao”
Jämfört med vanlig prao har miljöpraktiken en tydligare koppling till skolans läroplan och undervisningen. Tillbaka i skolan följer elevernas lärare upp praktiken i den ordinarie undervisningen och jobbar vidare med elevernas erfarenheter på olika sätt. Dessutom håller Jonas Franzén en introduktion innan elevernas praoperiod.
– Det blir en mer meningsfull prao i och med att de gör saker som har koppling till läroplanen. På en vanlig praktik skickas de ut, kommer tillbaka och får kanske skriva en text om vad de gjort under veckan – sen är det klart. Miljöpraktiken ger mycket mer kunskapsinhämtning, och hållbarhetstemat går att koppla till nästan alla skolämnen, säger Jonas Franzén.
En annan av tankarna bakom miljöpraktiken är att få med fler arbetsplatser, som vanligtvis inte kan ta emot prao-elever. Det kan till exempel handla om kontor, som kan ha svårt att sätta en elev i meningsfullt arbete i en hel vecka.
Glaslådor till take-away
– För dem är det en fördel att eleverna har sina egna grejer att jobba med under tre dagar. Dessutom får de ju värdefull input, säger Jonas Franzén.
Han berättar att hans egen arbetsplats GR Utbildning också brukar ta emot miljöpraktikanter, vilket har lett till en del förändringar på kontoret.
– Sedan de var här har vi fått bättre komposter på kontoret, och vi har också nyligen köpt in glaslådor som vi använder för att hämta take-away-lunch. Praktikanterna såg att det låg många pappersboxar i kärlen, och föreslog att vi skulle ta med egna lådor till restaurangerna i stället. Så nu gör vi det. Med miljöpraktiken är det ofta så – det händer saker på riktigt, säger han.
