
Agneta Persson och Jenny Athto–Larsson NSPH finns på plats vid pratbänkarna.
Det blåser en kall vind över Wieselgrensplatsen när Lasse Almén med en matkasse i handen passerar en av Göteborgs Stads så kallade pratbänkar. Bredvid bänken står Agneta Persson och Jenny Athto–Larsson från Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH, med gröna västar på sig. Lasse stannar till och tittar nyfiket. I vanliga fall brukar han bara passera bänken med de gula armstöden, men nu bestämmer han sig för att slå sig ner.
– Jag tycker de här är en bra idé, säger han. Vi behöver pratbänkar som uppmuntrar till samtal människor emellan. Framför allt vi gubbar, säger han
Det var förra hösten som pratbänkar ställdes ut runtomkring i staden med syftet att sänka tröskeln för människor att mötas. Satsningen är en av många i en handlingsplan för att göra Göteborg mer åldersvänligt.
Veckolång kampanj
Just nu pågår kampanjen Våga prata med anledning av Världsdagen för psykisk hälsa den 10 oktober. Under en vecka finns medarbetare från NSPH och Hjärnkoll* på plats vid bänkarna för att prata om rättigheter och möjligheter att söka hjälp och stöd.
Agneta Persson menar att kampanjens uppmaning – Våga prata – kan göra stor skillnad, både för dig själv och för den du pratar med.
– Att våga prata med någon kan vara första steget till att må bättre och till och det kan till och med rädda liv, säger hon.
Psykisk ohälsa är ett stort samhällsproblem. Forskning visar att en av fyra i Sverige drabbas av psykisk ohälsa och tre av fyra berörs av psykisk ohälsa, det vill säga har en närstående som är drabbad.
Pratbänkarna och kampanjen Våga prata vänder sig framför allt till äldre. Jenny Athto–Larsson från NSPH berättar att äldre är en ofta bortglömd och förbisedd grupp när det kommer till psykisk ohälsa. Samtidigt som många är drabbade.
– Det finns till exempel studier som visar att våld i nära relationer är utbrett i den här gruppen. Även ensamhet och samsjuklighet, som i sin tur kan leda till självmedicinering.
Kvinnliga förebilder
Lasse Almén tittar närmare på den nya bänken han sitter på och efterlyser fler bänkar av samma slag.
– Jag och frun har en pratbänk precis där vi bor. Den sitter vi ofta på och hamnar i samtal med någon. Ibland stannar jag även till här vid kaffet och pratar bort en stund. Jag tror vi människor behöver dela med oss och lyssna på varandra. Det gör att vi känner oss sedda och mindre ensamma.
När det kommer till mänskliga möten tycker Lasse att männen borde lära sig av kvinnorna.
– När kvinnorna blir ensamma söker de sig till andra, de går med i föreningar, går på teater och tränar, medan vi män ofta grottar in oss därhemma, säger han.
Sedan tar han sats mot vinden. Det är dags att gå hem. Men först tackar han för samtalet.
* Vid en del bänkar finns även Göteborgs Stads Äldreombudsman, anhörigstödjare, anhörigkonsulenter, framtidsutvecklare och invånarguider som fungerar som språkstöd.