– Det har blivit en bättre kontakt mellan primärvård och äldreomsorg, ett nytt arbetssätt. I dag gör demenssjuksköterskan från vårdcentralen och kommunens biståndsbedömare gemensamma hembesök till exempel, säger Eva Estling, sjuksköterska och en av projektledarna för projekt Hjärnhälsa.
– Sjuksköterskorna kan också göra minnestester som förut bara utfördes av läkare, fortsätter hon.
Förändringarna har gjort arbetet mer effektivt, vilket i sin tur kortar köerna och ökar tillgängligheten av vård och omsorg för den äldre.
Tidig upptäckt viktigt
Demens är en folksjukdom som påverkar livet för både drabbade och anhöriga. Kunskaperna om sjukdomen har ökat de senaste åren, men förmågan att omsätta kunskaperna i praktiken finns inte överallt.
Syftet med projektet Hjärnhälsa är att överbrygga den klyftan. Man fokuserar på två delar; att upptäcka demens hos personer över 65 år på ett så tidigt stadium som möjligt samt att förbättra innehållet i demensvården.
Arbetar med genombrottsmetoden
Sex förbättringsteam har bildats som består av läkare, sjuksköterskor, biståndsbedömare, anhörigstödjare och hemtjänstpersonal.
Alla arbetar enligt den så kallade Genombrottsmetoden:
– Man testar förändringar systematiskt i liten skala och man lär sig av vad som leder till förbättringar. När kunskapen sprids och det nya arbetssättet blivit en del av vardagen så har det skett ett genombrott, berättar Eva Estling.
Projektet drivs av stadsdelarna och primärvården på Hisingen tillsammans med neuropsykiatrin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Margit Bjerenfelt får hjälp att göra ett minnestest av Gun Nyström, biståndshandläggare ochLena Janmarker som är sjuksköterska. Foto: Mats Udde Jonsson
Fotnot:
Onsdagen den 23 mars hålls slutkonferens för Projekt Hjärnhälsa med förläsningar och presentationer kring metoderna som förbättrar demensvården. Moderator är Britt-Marie Mattsson.
För mer information kontakta Eva Estling, 61 29 36 eller Lena Janmarker, 65 18 00
Fakta | Så underlättas vardagen för dementa
• Personal sitter med vid måltider, social samvaro ökar matlusten.
• Skarpare färgkontraster i vardagen gör livet enklare. Färgat kakel bakom handfatet eller färgad tallrik till filmjölken är några exempel.
• Bättre personalkontinuitet skapar trygghet.
• Promenader ökar välbefinnandet.
• Förbättrad kontakt med de anhöriga skapar delaktighet. Upprätta ett särskilt telefonnummer som de kan ringa, ta fram informationsblad med mera.
• Olika hjälpmedel ger minnesstöd och ökar självständigheten. Talalmanacka, spisvakt, röststyrd mobiltelefon och sökare för nyckelknippor till exempel.