Rådhusets tillbyggnad – från katastrof till hyllat byggnadsverk

Numera är Rådhusets tillbyggnad erkänt som ett av arkitekten Gunnars Asplunds främsta verk. Fasaden brukar dessutom användas som ett ovanligt gott exempel på hur nytt kan fogas till gammalt.

Vy från Arkadens torn mot Gustaf Adolfs Torg ca 1930. Foto: Göteborgs Stadsmuseum

Ändå var det nästan enhälligt negativ kritik som framfördes när Rådhusets tillbyggnad var ny, år 1936. Alla verkade överens. Tillbyggnaden var en katastrof. Omdömen som ”avskyvärd funkislåda” och ”monster” framfördes såväl av press som politiker, konstnärer och allmänhet.

Kommendantshuset. Foto: Göteborgs Stadsmuseum

Några tyckte till och med att Gunnar Asplund borde be om ursäkt och visa ånger.

Aftonbladet den 3 november 1936.

Arkitekturtävling redan 1912

En stor del av kritiken handlade om att själva Rådhuset, en av Göteborgs få bevarade 1600-talsbyggnader, ansågs vara både vacker och historiskt värdefull. Redan när förslaget om en tillbyggnad kom fanns farhågor om att Rådhuset skulle förfulas om det behövde byggas ut.

Rivningen av Kommendantshuset. Foto: Göteborgs Stadsmuseum

Men eftersom tjänstemännen i staden var i behov av en större arbetsplats utlystes 1912 en arkitekturtävling för tillbyggnaden. 1913 stod en relativt ung Gunnar Asplund som vinnare med ett ganska okontroversiellt förslag i klassicistisk och barock stil.

En lite annorlunda bild på Rådhuset efter att Kommendantshuset rivits. En del av Rådhuset också är rivet. Huvudfasaden mot Gustaf Adolfs Torg byggdes upp som en kopia av den tidigare fasaden och utgör visuellt en del av det gamla Rådhuset. Foto: Göteborgs Stadsmuseum

Några år senare kom första världskriget. Det ekonomiska läget försenade bygget och Gunnar Asplund jobbade vidare med olika förslag till Rådhuset i nästan 20 år. På 1930-talet, när det till slut fattades ett beslut om att fullfölja projektet, hade hans ritningar färgats av tidens nya stil, funktionalismen.

Göteborgs Handels- och sjöfartstidning, 22 oktober 1936.

Många vill se tillbyggnaden

Den 22 oktober 1936 avtäcktes byggnaden – och de hårda orden började omedelbart att hagla.

Den kända regissören och scenografen på Göteborgs Stadsteater, Knut Ström, lät meddela att han för sin del bara kunde ”karaktärisera det med ett enda ord: katastrof” och konstaterade också att ”nu kan man ju faktiskt inte ens titta åt den sidan av Gustaf Adolfs torg.”

Del av tillbyggnaden med reliefserien De fyra vindarna av Eric Grate. Foto: Higab

Snart 90 år senare är det tvärtom. I dag tar sig intresserade till Gustaf Adolfs torg enbart för att få se Gunnars Asplunds verk, och arkitekten själv, som dog 1940, är populär både i Sverige och utomlands.

Trappan i Rådhuset. Foto: G-E Kidder Smith/ArkDes