En regnbädd är en nedsänkning med växter och grus vid vägkanten. Dit rinner regnvatten från vägbanan. Med sig har vattnet mikroplast, som kan vara skadligt för människor, djur och växter. Därför bör de fångas in.

Dagvatten är regnvatten och smält snö som rinner på marken. Svenska Miljöinstitutet, IVL, uppskattar att det varje år släpps ut mellan 10 000 och 13 000 ton mikroplast i den svenska naturen som når svenska kustvatten. Hur mycket större plast som släpps ut, och som sedan bryts ner till mikroplast, är okänt.

– Det är fortfarande osäkert vilken effekt mikroplast har på miljön och människors hälsa, men vi vet att det är möjligt att samla in mikroplast i stadsmiljön genom att låta dagvatten rinna genom regnbäddar, säger Helén Galfi, tidigare forskningskoordinator på Kretslopp och vatten inom Göteborgs Stad som nu är forskare på IVL.

Fr v Gabriela Carvalho Nejstgaard, projektingenjör inom dagvattenhantering på Kretslopp och vatten och Helén Galfi, tidigare forskningskoordinator på Kretslopp och vatten som nu är forskare på IVL. Foto: Johan Flanke

Regnbäddar renar bort föroreningar

En regnbädd är en reningsanläggning som tar hand om dagvatten från tak, gator och torg. En regnbädd består av krossade stenar i botten och ett jordskikt med växter överst.

Att det ofta finns växter i en regnbädd gör att de kallas för regnrabatt eller regnträdgård.

– Förutom att rena dagvatten hjälper därför regnbäddarna till att lindra effekterna av översvämningar och värmeböljor, säger Gabriela Carvalho Nejstgaard, projektingenjör inom dagvattenhantering på Kretslopp och vatten.

Små bäddar med stor effekt

Helén Galfi och Gabriela Carvalho Nejstgaard har gjort studien Mikroplaster i regnbäddar. De har studerat hur mycket mikroplast som kommer in i en regnbädd, hur mycket av mikroplasterna som stannar kvar i regnbädden och hur mycket mikroplaster som passerar genom en regnbädd och ut i naturen.

Resultatet visar att dagvattnet som rinner ut ur regnbädden är 10 till 50 gånger renare än det som har runnit in i regnbädden.

– Regnbäddar kan vara små, men de kan ha en stor funktion, säger Helén Galfi, som tidigare varit forskare på Chalmers.

I studien undersöks fyra regnbäddar som Kretslopp och vatten har anlagt tillsammans med andra förvaltningar inom Göteborgs Stad:

• Skyfallsparken vid Litteraturgatan i Backa
• Bulycke återvinningscentral på Hisingen
• Parkeringsplatsen vid Kvibergs konstgräsplaner
• Taket och gångvägarna på Kretslopp och vattens kontor i Alelyckan

Laboratorieanalyser för att identifiera mikroplaster är fortfarande under utveckling, men dagens analysmetoder kan visa vilka plastsorter som mikroplasten består av. Till dessa plastsorter, som dagvatten för med sig från plåttak och asfalterade ytor, hör PVC, PET och gummi och sju andra plastsorter som identifierades i regnbäddarna.

Regnbädd utanför Kretslopp och vattens kontor vid Alelyckan. Foto: Johan Flanke

Vill bygga två stora anläggningar varje år

– Nu har vi fått en första inblick i hur regnbäddar hanterar mikroplaster i Göteborgs stad, men även andra anläggningar byggs för att hantera mikroplaster och andra föroreningar i dagvattnet, säger Gabriela Carvalho Nejstgaard.

För att förhindra att föroreningar når våra vattendrag och kustvatten vill Kretslopp och vatten bygga två större dagvattenanläggningar varje år. I år handlar det om två dagvattendammar vid Lärjeån för att minska mängden föroreningar som hamnar i Göta älv.