<p>Regnbågshuset är en åtgärd för att nå målet i Göteborgs Stads hbtq-plan att förbättra hbtq-personers livsvillkor. Nämnden för demokrati och medborgarservice fick i uppdrag av kommunfullmäktige i oktober 2021 att inrätta ett regnbågshus för hbtqi-personer.</p><p>Göteborgs Stads HTBQ-råd och representanter från civilsamhället har varit med och satt ramarna för mötesplatsens innehåll och i arbetet med att hitta en lämplig lokal.</p>

I höst öppnar ett regnbågshus för hbtqi-personer på Barlastgatan 2 i centrala Göteborg. Nämnden för demokrati och medborgarservice fattade beslut den 21 juni om att hyra lokalerna. Regnbågshuset ska vara en plats för möten, arrangemang och skapande. Invigningen är planerad till november 2022.

medium

thumbnail

twofiftypx

fivetwentypx

<p>Göteborgs Stad ska vara en öppen och inkluderande stad för alla. Därför har två rapporter tagits fram efter beslut av kommunfullmäktige och på initiativ av stadens HBTQ-råd. Rapporterna ska ligga till grund för stadens fortsatta arbete med att förbättra hbtqi-personers livsvillkor i Göteborg.</p><p>&#8211; HBTQ-rådet har också påtalat att det saknas ett fokus på skolområdet i stadens hbtq-plan utifrån en mängd signaler om att det är tufft för unga hbtqi-personer i skolan, säger Anna-Carin Jansson, planeringsledare, ärende och utredning, stadsledningskontoret.</p><h4>Första i sitt slag</h4><p>Den ena rapporten tittar på vad som hänt sedan förra rapporten, Normbrytande liv 2014. Den andra tittar på hur det är att vara hbtqi-person i skolan i Göteborg och hur stadens systematiska kvalitetsarbete ser ut. Den heter “Det är ingen temadag att vara hbtq &#8211; det är man året om”.</p><p>&#8211; Det är den första rapporten av sitt slag i Göteborg och i Sverige över huvud taget.</p><h4>Ger en lägesbild</h4><p>Det är inga vetenskapliga studier men rapporterna ger en lägesbild baserad på webbenkäter, intervjuer, granskningar av dokument, arbetssätt och beslut. Huvudrapporten har gjorts av Antidiskrimineringsbyrån Väst och där har webbenkäten besvarats av 583 personer (från yngre tonåringar upp till 80-plussare). Stadsledningskontoret har gjort den andra rapporten och där har 297 personer i högstadiet och gymnasiet svarat på webbenkäten.</p><p>&#8211; Det kommer nya läroplaner i sommar och i dem står det att skolan ska ha ett demokratiskt och normmedvetet förhållningssätt, det fångas upp i både rapporterna och rekommendationerna.</p><h4>Delad bild</h4><p>I huvudrapporten gör Antidiskrimineringsbyrån Väst bedömningen att det saknas ett systematiskt och strategiskt övergripande arbete med mänskliga rättigheter i staden och att det finns hbtqi-kompetens med att den är spridd. Den entusiasm som omgärdade stadens arbete med hbtq-personers livsvillkor under 2010-talet är inte lika påtaglig i dag.</p><p>&#8211; Göteborgs Stad har tagit ett steg framåt exempelvis när det gäller Resursteam heder och deras hbtqi-kompetens, Visuell kommunikation som gör layout för staden har ett bra normmedvetet arbete och rapporten lyfter också att det nu finns tider för regnbågsfamiljer på öppna förskolan.</p><h4>Pågår arbete</h4><p>Rapporten för skolan visar att det delvis saknas hbtqi-kompetens och att det saknas hbtqi-relaterade frågor i skolornas elevenkäter. 63 procent av dem som svarat på stadsledningskontorets enkät tycker inte att de får lära sig om hbtqi-frågor och hbtqi-personer i skolan, 54 procent svarar att det inte finns med i skolans läromedel och 41 procent svarar att sexualundervisningen inte tar upp frågor som berör dem. Enligt enkäten känner sig en av fyra personer inte sig trygga i skolan. I den återkommande elevenkäten som skolan gör är det en av tio som inte känner sig trygga i skolan.</p><p>&#8211; Det pågår ett arbete med hbtqi på skolorna och det finns ambitioner. Men det finns vissa bekymmer med att fånga hur de speciella villkoren är för hbtqi-personer, man jobbar med värdegrunden, men inte specifikt med hbtqi-personer.</p><h4>44 rekommendationer</h4><p>Antidiskrimineringsbyrån Väst som granskat staden som extern aktör har tagit fram 32 rekommendationer utifrån områden de följt upp från rapporten från 2014. Stadsledningskontoret har lämnat 12 framåtsyftande rekommendationer när det gäller skolan.</p><p>&#8211; Materialet som tagits fram är första steget för att kunna bli bättre i Göteborgs Stad. Det är ett underlag till politiken, staden och HBTQ-rådet. Rekommendationerna blir en politisk fråga, där politikerna får besluta om de vill gå vidare med dem eller inte, säger Anna-Carin Jansson.</p><p>Uppdraget att ta fram rapporterna beslutades av kommunfullmäktige den 10 september 2020. Utbildningsnämnden och grundskolenämnden beslutade 19 april respektive 26 april att ge sina förvaltningar i uppdrag att redovisa hur de ska omhänderta resultat och rekommendationer i rapporten om skolan. Kommunstyrelsen beslutade på onsdagen att återremittera ärendet med ett uppdrag till stadsledningskontoret att komplettera rapporten om HBTQ-personers livsvillkor, baserat på otrygghet och diskriminering, för att få ett tydligare underlag inför framtagandet av en ny HBTQ-plan.</p>

Nya rapporter visar hur hbtqi-personer har det i Göteborg

<div id="attachment_115848" style="width: 298px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-115848" class="size-medium wp-image-115848" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2021/11/johanna-waara-artikel-288x300.jpg" alt="" width="288" height="300" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2021/11/johanna-waara-artikel-288x300.jpg 288w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2021/11/johanna-waara-artikel-250x260.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2021/11/johanna-waara-artikel.jpg 320w" sizes="auto, (max-width: 288px) 100vw, 288px" /><p id="caption-attachment-115848" class="wp-caption-text">Johanna Waara, planeringsledare för lägesrapporten om hbtq och skola på stadsledningskontoret.</p></div><p><strong>Du kan svara på enkäten här:<br /><a href="https://undersoka.enkater.goteborg.se/-/F5004222J/R1F3F00AV1AJ" target="_blank" rel="noopener">Gör din röst hörd om hbtqi och skola</a></strong></p><p>Uppdraget om skolan kommer från kommunfullmäktige. Undersökningen som genomförs av stadsledningskontoret blir den första i sitt slag i Göteborg.</p><p>2014 presenterades rapporten Normbrytande liv och för att ge en uppdaterad bild av om och hur hbtqi-personers villkor har förändrats har Antidiskrimineringsbyrån Väst fått uppdraget att ta fram en ny uppdaterad rapport som ska vara klar i februari nästa år.</p><h4>Fokus på skolan</h4><p>För att sätta ett särskilt fokus på unga hbtqi-personers situation i skolan kommer stadsledningskontoret också att ta fram en separat rapport.</p><p>&#8211; Den här rapporten, med ett fokus på de unga hbtqi-eleverna, kommer inte vetenskapligt kunna slå fast exakt hur det är men kan ge staden en första pusselbit att jobba vidare med, säger Johanna Waara, planeringsledare och den som arbetar med att skriva rapporten om hbtqi och skolan.</p><h4>Kan själva beskriva sin situation</h4><p>För att ta reda på hur det ser ut i skolan för unga med hbtqi-identitet eller unga som bryter normer kring kön och sexualitet, ombeds nu de unga att själva att beskriva sin situation i en enkät. Enkäten vänder sig till unga i högstadiet och gymnasiet som är eller funderar på om de är hbtqi-personer.</p><div id="attachment_115851" style="width: 260px" class="wp-caption alignleft"><a href="https://undersoka.enkater.goteborg.se/-/F5004222J/R1F3F00AV1AJ" target="_blank" rel="noopener"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-115851" class="wp-image-115851 size-twofiftypx" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2021/11/affisch-hbtqi-250x356.jpg" alt="" width="250" height="356" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2021/11/affisch-hbtqi-250x356.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2021/11/affisch-hbtqi-211x300.jpg 211w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2021/11/affisch-hbtqi.jpg 360w" sizes="auto, (max-width: 250px) 100vw, 250px" /></a><p id="caption-attachment-115851" class="wp-caption-text">Klicka på bilden så kommer du till enkäten.</p></div><p>&#8211; Vi försöker sprida den i så många kanaler som möjligt för att den ska nå ut till målgruppen. Vi tar hjälp av kuratorer och skolsköterskor på alla skolor men också av ungdomsmottagningar, fritidsverksamheter, olika föreningar och nätverk, säger Johanna Waara och konstaterar att staden måste fånga barns och ungas röster, det är de som är experterna.</p><h4>Helt anonym</h4><p>Enkäten är helt anonym och det går inte att se vem som svarat eller vad personen svarat. Det är också helt frivilligt att svara på den.</p><p>&#8211; Det finns en tanke med att vi inte går ut i skolor och gör den i skolklasser. Alla är inte öppna med sin hbtqi-identitet. De unga ska kunna välja om de vill svara och när de vill svara, säger Johanna Waara.</p><h4>Går att svara fram till nyår</h4><p>Enkäten går att svara på till och med den 31 december.  I den finns frågor om hur skolan jobbar med hbtqi, omklädningsrum och toaletter, trygghet i skolan, förtroende för skolan och vad som behöver förbättras i skolan.</p><p>Lägesrapporten om hbtqi-personers villkor i skolan ska vara klar under våren samtidigt som den nya rapporten om hbtq-personers livsvillkor i Göteborg (läs mer om det arbetet i artikeln nedan).</p><p>&#8211; De signaler vi får från verksamheter som möter unga är att det ofta är en mycket tuff miljö i skolan. Men behöver veta mer, säger Johanna Waara som hoppas att många svarar.</p>

Unga hbtqi-personer får svara på enkät om skolan

<p><strong>Här kan du svara på enkäten: <a href="https://forms.gle/pk6RGoeXvss64nX47">Frågeformulär ny uppdaterad hbtq-rapport</a></strong></p><p>Rapporten Normbrytande liv i Göteborg har varit grunden för Göteborgs Stads arbete med hbtq-frågor och utgjorde grunden för Göteborgs Stads hbtq-plan. Kommunfullmäktige har beslutat att en ny rapport om hbtq-personers livsvillkor ska tas fram, och nu har arbetet startat.</p><p>– Antidiskrimineringsbyrån Väst har upphandlats för att ta fram rapporten. Jag tycker det är viktigt att lyfta att det inte är Göteborgs Stad som granskar sig själv, säger Anna-Carin Jansson, planeringsledare vid stadsledningskontorets avdelning för ärende och utredning.</p><h4><strong>Intervjuer och enkäter</strong></h4><p>Vad har blivit bättre i Göteborgs Stad ur ett hbtq-perspektiv? Vad har blivit sämre? Och hur är det att leva som hbtq-person i Göteborg i dag? Det är frågor som ska besvaras i den nya lägesrapporten.</p><p>Åsikter och upplevelser kommer att samlas in på olika sätt av rapportförfattarna. Det blir kvalitativa intervjuer, mejlfrågor och frågeformulär som riktar sig mot olika nätverk i Göteborg.</p><p>Men alla hbtq-personer är inte med i nätverk och föreningar. Ett sätt för allmänheten att göra sin röst hörd är därför att svara på det digitala frågeformulär, som också kommer ligga till grund för rapporten (se länk nedan).</p><p>– Frågeformuläret tar ungefär fem till tio minuter att fylla i. Det är till exempel frågor om möjligheterna att vara öppen – hemma, bland vänner, på offentliga platser och på arbetet. Och hur är bemötandet från Göteborgs Stad? Vi hoppas att så många som möjligt svarar på frågeformuläret. Det sker naturligtvis helt anonymt, säger Anna-Carin Jansson.</p><h4><strong>Separat rapport om skolungdomars situation</strong></h4><p><strong> </strong>Något som till stor del saknades i rapporten som gjordes 2014 var skolungdomars perspektiv. En separat rapport om just detta kommer därför också att tas fram.</p><p>– Hur ser det ut för unga hbtq-personer? Det finns signaler om att det är tufft, men vi vet inte. Det blir fokus på grundskole- och gymnasieelevers situation i rapporten, som kommer att tas fram av Stadsledningskontoret.</p><h4><strong>Ger bra indikationer</strong></h4><p>Anna-Carin Jansson påpekar att det inte är några vetenskapliga rapporter som kommer att presenteras.</p><p>– Vi kommer inte att kunna slå fast saker. Men vi kommer att få viktiga synpunkter som kommer att ge en indikation åt olika håll, säger hon.</p><p>För att så många som möjligt ska nås av frågeformuläret ska det nu spridas i alla möjliga kanaler. Anna-Carin Jansson hoppas också att hbtq-personer i Göteborg hjälper till att dela länken.</p>

Göteborg Stad tar fram ny rapport om hbtq-personers livsvillkor

<div id="attachment_112335" style="width: 290px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-112335" class="wp-image-112335" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2021/05/anjelica.hammersjo-artikel.jpg" alt="" width="280" height="349" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2021/05/anjelica.hammersjo-artikel.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2021/05/anjelica.hammersjo-artikel-241x300.jpg 241w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2021/05/anjelica.hammersjo-artikel-250x312.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 280px) 100vw, 280px" /><p id="caption-attachment-112335" class="wp-caption-text">Anjelica Hammersjö, analytiker på FoU i Väst.</p></div><p><strong>Läs rapporten: <a href="https://goteborgsregionen.se/download/18.27f08ef71798051dba11461c/1621402248515/Hbtq-personers%20erfarenheter%20av%20st%C3%B6d%20efter%20att%20ha%20utsatts%20f%C3%B6r%20v%C3%A5ld%20i%20en%20n%C3%A4ra%20relation.pdf" target="_blank" rel="noopener">Hbtq-personers erfarenheter av stöd efter att ha utsatts för våld i en nära relation</a></strong></p><p>&#8211; Vissa har sökt stöd hos tio-tolv olika personer och när man väl får stöd kommer det inte alltid från det håll man kanske hade förväntat sig, säger Anjelica Hammersjö, analytiker på Göteborgsregionen, Fou i Väst.</p><p>I Göteborgs Stad finns en plan för hur hbtq-personers livsvillkor ska förbättras. En del i arbetet handlar om stödet till hbtq-personer som utsätts för våld i nära relation.</p><p>&#8211; Vi ska erbjuda likvärdig service oavsett vilken könstillhörighet eller sexuell läggning en individ har.  Vi tänker att studien som gjorts kan hjälpa staden att utveckla kunskap och kompetens kring hbtq och våld i nära relation, säger Veronica Liliedahl, samordnare för arbetet mot våld i nära relationer i Göteborgs Stad.</p><h4><strong>Svårt att</strong> hitta<strong> rätt stöd</strong></h4><p>Studien har genomförts av Russell Turner och Anjelica Hammersjö vid Göteborgsregionens forsknings- och utvecklingsenhet FoU i Väst. De har gjort djupintervjuer med åtta hbtq-personer som utsatts för våld i nära relation om deras erfarenheter av stöd.</p><p>&#8211; Det som vi kanske misstänkte från början, baserat på tidigare forskning, var att många inte sökt stöd och det blev delvis bekräftat av de åtta personerna. De flesta hade haft svårt att hitta rätt stöd, säger forskaren Russell Turner.</p><h4><strong>Hinder för</strong> att<strong> söka stöd</strong></h4><p>Det är ofta svårt för en person som utsatts för våld i nära relation att söka stöd och det kan finnas särskilda hinder för hbtq-personer. Det kan till exempel handla om lägre förtroende för myndigheter, tidigare erfarenheter av dåligt bemötande, mindre stöd av sin familj och att  inte vilja att det ska komma ut i hbtq-communityt att de är utsatta.</p><div id="attachment_112295" style="width: 290px" class="wp-caption alignleft"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-112295" class="wp-image-112295" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2021/05/russel-turnder-artikel.jpg" alt="" width="280" height="319" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2021/05/russel-turnder-artikel.jpg 320w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2021/05/russel-turnder-artikel-263x300.jpg 263w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2021/05/russel-turnder-artikel-250x285.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 280px) 100vw, 280px" /><p id="caption-attachment-112295" class="wp-caption-text">Russell Turner vid FoU i Väst är en av forskarna bakom studien.</p></div><p>&#8211; Upplevelsen av att inte kunna ventilera sina erfarenheter i hbtq-communityt är bra för både stödverksamheter och communityt att känna till, säger Anjelica Hammersjö.</p><p>En av intervjupersonerna gick i skolan när hans pojkvän började utsätta honom för våld. Han vände sig till både lärare och kurator för att få stöd men upplevde att de inte tog honom på allvar. Senare hoppade han av skolan, försvann ur deras synhåll och levde kvar i relationen.</p><p>&#8211; Han fick till slut hjälp av en sjuksköterska när han var där på provtagning, hjälpen kom från oväntat håll, säger Russell Turner.</p><h4><strong>Beröm till</strong> Mika-mottagningen</h4><p>Två personer i studien hade vänt sig till socialtjänsten och fick bland annat hjälp av  Mikamottagningen inom Göteborgs Stad.</p><p>&#8211; Mikamottagningen är en av de verksamheter som rosats av dem som varit där. De har känt sig förstådda och inte dömda. Citaten vi tagit med i studien som handlar om Mikamottagningen är väldigt känslosamma, säger Anjelica Hammersjö.</p><h4><strong>Behövs ett</strong> annat<strong> tilltal</strong></h4><p>Intervjupersonerna har också fått berätta om vilket stöd de hade velat ha och hur det skulle fungera. Svaren varierar men i slutändan handlar det om att de vill vända sig någonstans där stödpersonen har kunskap om hbtq och förstår och att våld i nära relationer kan förekomma bland hbtq-personer också.</p><p>&#8211; Ett intressant tema, som inte nödvändigtvis är speciellt för hbtq-personer, är att man tar reda på var man kan vända sig först när man är i kris. När man väl hittar någon form av stöd är kanske kärnfrågan för många hbtq-personer: Är det för mig? Kvinnojouren är en verksamhet som alla känner till, men den faller bort för män och känns inte som ett alternativ för vissa transpersoner och lesbiska. Även</p><div id="attachment_112294" style="width: 290px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-112294" class="wp-image-112294" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2021/05/angelica-artikel.jpg" alt="" width="280" height="343" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2021/05/angelica-artikel.jpg 320w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2021/05/angelica-artikel-245x300.jpg 245w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2021/05/angelica-artikel-250x306.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 280px) 100vw, 280px" /><p id="caption-attachment-112294" class="wp-caption-text">Veronica Liliedahl, samordnare för arbetet mot våld i nära relationer i Göteborgs Stad.</p></div><p>stödverksamheter som vänder sig till ”alla” behöver ett tydligt tilltal som gör att man känner igen sig själv och sina erfarenheter.</p><h4><strong>Ta fram en</strong> vägledning</h4><p>Studien ger en fördjupad förståelse och kunskap om hbtq-personers försök att söka stöd i Göteborg efter att ha utsatts för våld i nära relation. Den ska nu spridas för att nå ut till verksamheter inom staden.</p><p>&#8211; Utifrån den här studien ska vi ta fram en vägledning som ska användas inom socialtjänsten. På Dialoga, som är stadens kompetenscentrum för våld i nära relationer och hedersrelaterat våld, kommer vi att inkludera studien och berättelserna som vi tycker är oerhört viktiga att förvalta på ett bra sätt. Det kan vara kunskapshöjande för de medarbetare som går våra utbildningar. Vi hoppas också att verksamheterna i staden använder studien för att höja sin kunskap och kompetens för hbtq och våldsutsatthet, säger Veronica Liliedahl.</p><h4><strong>Vad kan</strong> Göteborgs<strong> Stad förbättra utifrån studien?</strong></h4><p>-Vi behöver bli bättre på att bemöta hbtq-personer och våldsutsatta. Där är kunskap en springande punkt. En av effekterna med arbetet på lång sikt är att hbtq-personer tillit till samhällets ökar och  att de kan få bättre stöd och skydd utifrån sina specifika behov, säger Veronica Liliedahl.</p>

Kategorier

Följ oss på sociala medier!

Vårt Göteborg, Göteborgs Stads tidning

Regnbågshus öppnar i centrala Göteborg

Relaterade artiklar