Miljöingenjör Nathália Vieceli får Renovas miljöstipendium 2020.

2020-10-14 | 2 min läsning

Renovas miljöstipendium till forskning om batteriåtervinning

Miljöingejör Nathália Vieceli är Renovas miljöstipendiat 2020. Den brasilianska miljöingenjören får priset för sin forskning om en metod för att återvinna metaller ur uttjänta laddningsbara batterier.

Användningen av laddningsbara batterier ökar hela tiden. De finns i allt från mobiltelefoner till datorer och kameror och inte minst i elbilar och andra elfordon. Men återvinningen har inte utvecklats i samma takt.

Renovas miljöstipendiat 2020 vill ändra på det. Nathália Vieceli är miljöingenjör från Brasilien som forskar vid Chalmers på att återvinna metaller ur uttjänta litiumjonbatterier.

– Effektiv återvinning av litiumjonbatterier är avgörande för miljön och för att kunna säkra tillgången på viktiga metaller, säger hon.

Utvecklar befintlig metod

För närvarande finns det i huvudsak två metoder för att återvinna litiumjonbatterier. Den ena bygger på förbränning och kallas Pyrometallurgi. Det är en stabil metod men kräver stora mängder energi och normalt förstörs vissa av metallerna, exempelvis litium.

Nathália Vieceli arbetar med att utveckla och förfina den andra metoden – hydrometallurgi – där metallerna istället löses upp i syra och extraheras i olika lösningsmedel. Genom att experimentera med olika parametrar vill hon komma fram till en process som kräver så små mängder av energi och lösningsmedel som möjligt.

– Det är viktigt att själva återvinningsprocessen är hållbar. Den här metoden kräver betydligt mindre energi än förbränning och vi kan använda samma lösningsmedel om och om igen, säger hon.

Begränsad tillgång på metaller

Det finns många fördelar med att återvinna metallerna i stor skala. De är en ändlig resurs som i vissa fall bara bryts i ett fåtal av världens länder. Sverige är vi i stort sett beroende av att importera dem. EU klassar dessutom kobolt och litium som så kallade kritiska råmaterial, det vill säga ämnen som är mycket viktiga för den europeiska ekonomin eller är utsatta för stora risker vad gäller tillgången.

– Återvinning av litiumjonbatterier är helt nödvändigt, säger Nathália Vieceli. Dels för att våra framtida behov ska tillgodoses och dels för att minska de negativa effekterna av mineralbrytning.

Stipendiet på 100 000 kronor delas ut vid Renovas hållbarhetsseminarium i Göteborg den 14 oktober.

Avfalls-och återvinningsföretaget Renova ägs av tio kommuner i Västsverige, däribland Göteborgs Stad.

 



Prenumerera så du inte missar något nytt!

FAKTA | Hydrometallurgi – så går det till

  1. Batterierna demonteras och plast avlägsnas så långt det är möjligt.
  2. Innehållet krossas och mals till ett fint pulver som innehåller olika metaller som koppar, järn, kobolt, mangan, nickel och litium.
  3. Pulvrets beståndsdelar separeras mekaniskt så långt det går, till exempel genom magnetism
  4. Återstående pulver löses upp i syra, till exempel svavelsyra.
  5. Ett lösningsmedel som inte blandar sig med syran tillsätts. (Tänk på olja och vatten.) Medlet är anpassat för att reagera med en speciell metall. Reaktionen löser ut den önskade metallen ur syran så att den istället hamnar i lösningsmedlet.
  6. Lösningsmedel och syra skiljs åt, och metallen extraheras ur lösningsmedlet.

 

FAKTA | Renovas miljöstipendium

Renovas forskningsstipendium på 100 000 kronor delas ut varje år till doktorander och unga forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet för forskning inom miljöområdet med anknytning till Renovas verksamhet.

Länkar