Resandefolket firar högtidsdag på Stora Teatern

Resandefolket har genom tiderna utsatts för diskrimineringar och kränkningar. Nu firas minoritetsgruppen med en egen högtidsdag den 29 september och på Stora Teatern blir det ett gediget program med resandefolkets historia.

– Minoritetsgruppen är en smältdegel av människor med rötter bland till exempel samer, i Finland och inom den judiska tron. Men även inom adeln, säger Rickard Stierna som är producent på Stora Teatern.

Han berättar att medlemmar i Kulturgruppen för resandefolket, som också är med och arrangerar högtidsdagen, har släktforskat för att få en bild av var de kommer ifrån och hur deras minoritet har skapats.  I nationella minoritetsskildringar definieras resandefolket som romer. Men så beskriver de inte sig själva.

Enligt resandefolket består gruppen delvis av en avknoppning från romer men deras ursprung finns i den ryska tatarsläkten. I Sverige har resandefolket även gått under skällsordet tattare.

Forskning med fokus på minoriteter
Det var 2015 som resandefolket fick en egen högtid för att stärka och belysa deras identitet och historia. Gruppens berättelser innehåller många mörka kapitel av förtyck från majoritetssamhället, vilket också märks i programmet på Stora Teatern.

– Det blir en dag med både sorg och glädje, och båda berättelserna måste få ta plats.

En av de allvarligare programpunkterna är en föreläsning om minoritetsstress. Simon Wallengren är forskare och tillhör själv resandegruppen. Han har forskat om minoritetsstress och hur utanförskapet i en förtryckt grupp påverkar en människa. Han jämför upplevelsen med den post-traumatiska stress som kan infinna sig när man upplevt ett krig och kommit tillbaka.

Resandefolkets högtidsdag kommer även uppmärksammas med ett program i St. Johanneskyrkan som tar vid efter friandet på Stora Teatern.

– Den här dagen är ett erkännande från samhället och Göteborgs Stad. Att resandefolket är en av många grupper som lever i vår stad och att vi ser och respekterar dem, säger Rickard Stierna.