Foto: Göteborgs Stad
– En del resor kommer inte tillbaka eftersom hybridjobbandet är här för att stanna, säger Annika Nilsson som är analytiker på stadsbyggnadsförvaltningen.
Rapporten konstaterar att de som har förutsättningar att arbeta hemifrån gör detta någon dag i veckan. Återhämtningen i resandet dämpas också av flera andra skäl. Högre energi- och drivmedelspriser samt ökade matpriser gör att det svider i plånboken för många. Boräntorna har stigit och hushållen har minskat sin konsumtion vilket leder till att Sverige är på väg in i lågkonjunktur. Detta leder också till att antalet långväga besökare i staden blir färre.
Restiden för kollektivtrafiken har minskat
Kollektivtrafiken är den kategori som ökade mest i fjol, även resor med cykel ökar starkt efter pandemin. I andra vågskålen återfinns resor med bil som istället har backat. Positivt är att restiden för kollektivtrafiken har minskat jämfört med året innan. Här märks ingen skillnad för bilresor.
Rapporten ger också för handen att vi som kollektiv har vant oss vid byggprojekt och bilisterna har angett att framkomligheten med bil har ökat.
“Nödvändigt att biltrafiken minskar”
Staden prioriterar gång, cykel, kollektivtrafik och näringslivets transporter vid nybyggnation, men alla trafikanter påverkas av byggnationerna.
– Det finns tecken på att bilister anpassat sig till byggena, vilket är positivt eftersom det skapar jämnare flöden och lägre toppar i rusningstrafik. Långsiktigt är det dock nödvändigt att biltrafiken minskar. För då kan vi i högre grad ta vara på de lösningar under byggtiden där trafiken visar sig fungera bra ändå.
Eftersom det motoriserade vägtrafikarbetet ska minska når Göteborgs Stad inte målet genom att bara öka kollektivtrafiken, biltrafiken måste också minska, vilket kräver aktiviteter från många aktörer.
Annika Nilsson, analytiker på stadsbyggnadsförvaltningen.
Ni vill öka kollektivresandet till 55 procent av motoriserade resor fram till 2035. Hur ska det gå till?
– En viktig del är att planera och bygga ny infrastruktur för kollektivtrafik. Anpassning av spårvägen för 45 meter långa spårvagnar är ett exempel, inom detta projekt förlängs spårvagnshållplatser för att kunna ta emot längre spårvagnar så att fler kan resa kollektivt, ett annat exempel är Lindholmsförbindelsen, en spårvagnstunnel mellan Linnéplatsen och Lindholmen med en hållplats under Stigbergstorget.
Annika Nilsson påpekar att det också krävs snabba åtgärder i arbetet med att nå målen. Många av de stora infrastrukturåtgärderna ligger fortfarande långt bort.
– Dessa åtgärder kommer därför inte att hjälpa oss att nå målen i Miljö- och klimatprogrammet i tid.
Ni vill få ner den genomsnittliga restiden till max 30 minuter kollektivtrafik precis som för biltrafiken, vars mål är uppnått. Hur ska det gå till?
– Framkomligheten ska förbättras. Det kan till exempel ske genom att flytta busshållplatser så att bussen får en genare körväg eller genom att ge bussar prioritet vid trafiksignaler, säger Annika Nilsson och tillägger att vidareutveckling av expressbussar till metrobussar är ett annat sätt.
I rapporten konstateras att det har blivit mindre attraktivt att röra sig till fots i centrum, jämfört med att åka kollektivt.
Hur ska ni göra centrum mer attraktivt?
– För att göra centrum mer attraktivt är trafikstrategins strategier för stadsrum vägledande, det vill säga att ge gående och cyklister förtur och anpassa hastigheten efter gående, omdisponera gaturummet och skapa mer yta där människor vill vistas och att skapa ett mer finmaskigt och sammanhängande gatunät utan barriärer.
Staden jobbar också med att det ska bli mer attraktivt, så som bilfritt inom vallgraven och större plats vid Kungstorget att kunna vistas på, samt att ambitionen att upprätta fler sommargator. Bättre omledningar för gående och cyklister vid byggarbetsplatser, är ett annat sätt att göra centrum mer attraktivt.
Separering av cykel- och gångbanor och bättre drift och underhåll av gångstråk, gynnar alla, men främst äldre och funktionsnedsatta. Behovet av bänkar utifrån ett seniorperspektiv ska inventeras.
– Varje år tillgänglighetsanpassar vi hållplatser och åtgärdar enkelt avhjälpta hinder.
Till sist, staden har ett uppdrag att utveckla 15-minutersstaden. Vad innebär det?
– Det handlar om att öka tillgången till nära service, handel, mötesplatser och andra vardagliga funktioner. Koncept syftar till att ge tillgång till stadslivsupplevelsen med nödvändiga faciliteter och tjänster inom en tidsram av en kvart hemifrån, genom att gå eller cykla. Fokuset skiftar från traditionell stadsplanering till planering för urbant liv.