Linnélärjungen Pehr Osbeck beskriver i sin: ”Dagbok öfver en Ostindisk resa åren 1750, 1751, 1752” bland annat hur det gick till när man avseglade med Ostindiefararen Prins Carl från ”Wargö Håla”.
Sundet mellan Styrsö Tången, Vargö och Stora Känsö som på 1700-talet var en vanlig ankringsplats för Ostindiefararna – på så sätt undvek man det tunga och farliga arbetet med att såga sig ut genom isen.
Utdrag ur Dagbok öfver en Ostindisk resa åren 1750, 1751, 1752 av Pehr Osbeck:
År 1750
18 november:
”Från Göteborgs stad, där Swenska Ostindiska Companiets Direktion alt sedan år 1731, Då första octrojen erhölls til denna handelens idkande, utrustat och emottagit sina här wid gamla hwarfvet liggande skepp, måste jag nu i följe af snö och yrväder begifwa mig på resan til Wargö Håla, en vanlig ankarplats för Ostindiska skeppen när isen begynner lägga sig på Riwe fjol och andra ställen här i skärgården; då de undwika den olägenheten at hjälpa sig till siös igenom et mödosamt sågande.
Förenämnde ställe, som fått sitt namn af den brede wid liggande Warg ön är belägen halfannor mil ifrån Göteborg. Jag reste landwägen till gården Hinsholmen, och sedan siövägen till skeppet Prins Carl, den första tredäckare som gått ifrån Swerige till Ostindien, af 390 lästers storlek, nyligen bygdt i Stockholm. Den innehade 132 man och var nästan segelfärdig till Canton uti China.
20 November
”Tullbetjäningen skulle nu tilse att penningar och dylikt icke blevo emot förbud medbrackte till utrikes orter. Bly och några Kläden woro nästan de endaste waror som fördes härifrån till Canton att säljas. Swenska handeln drifves där mäst med Spanska silfverpenningar.”
24 November
”Lefwande kreatur innehades til förfriskning under resan åtskilliga slag, som oxar, ko, kalfvar,swin, får höns, m.m. samt följande matvaror: 672 lispund kött, 336 dito ståckfisk 224 dito smör, 1.248 dito bröd, 3360 kannor ärter. 3.360 korngryn, 15.680 dito dricka som efter några weckors vistande i Norrsiön surnade.
Sedan war watn wår mästa dryck, och det ofta osmakeligt och fullt af maskar. Ifrån Tångön fördes nu ombord 32 båtsfat och 7 oxhufvuden watn.”
27 November
”Wi gingo till segels wid solens uppgång med sydostwind och wackert väder. Ålekråkor eller hafsörnar kallades et slags stora siöfåglar som efter berättelse kunde upäta 10 à 12 flundror.”
Läs om fler föremål i museernas ostindiska samlingar >>
Läs mer om den ostindiska handeln:
Svenska Ostindiska kompaniet var störst i Europa på porslin