Revisorer vill ha kunskapsbank om barn som skickas utomlands

Att föräldrar med utländsk bakgrund skickar iväg barn till hemländerna mot deras vilja kan ha många orsaker. Det kan handla om tvångsgifte, bestraffning, vårdnadstvister, att bryta oönskade kamratkontakter eller att hindra ett omhändertagande från myndigheterna.

Socialtjänsten har yttersta ansvaret

I höstas uppmärksammades ett fall med en 17-årig pojke från Nacka som lämnades kvar i Somalia av vårdnadshavarna. Han lyckades ta sig till den svenska ambassaden i Etiopien, men fick ingen hjälp från hemkommunen att ta sig till Sverige, något som sedan kritiserades av länsstyrelsen. Först sedan tv och tidningar skildrat fallet, kunde pojken resa hem.

I första hand är det förstås föräldrarna som har ansvaret för att ett barn som varit utomlands kommer hem. Men om föräldrarna inte tar sitt ansvar, är det socialtjänsten i hemkommunen som ska gripa in.

Tidigare har det funnits en osäkerhet bland kommunerna, men Socialstyrelsen har i nya riktlinjer förtydligat ansvaret. Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för barnet, även om det vistas utomlands tillfälligt.

– Efter all uppmärksamhet i medierna i höstas, tyckte vi det var viktigt att ta reda på hur man arbetar i Göteborg kring de här barnen, säger Christin Wrangstedt, granskningsledare på stadsrevisionen.

Välkänd problematik

Stadsrevisonen har undersökt läget genom att intervjua företrädare för socialtjänsten och skolan i fyra stadsdelar och genom kontakter med Socialstyrelsen, länsstyrelsen, frivilligorganisationer och ambassader.

Efter en kort, kartläggande granskning är revisorerna nöjda. Problematiken är väl känd i stadsdelarna och socialtjänsten har i de granskade fallen ”tagit sitt ansvar och handlagt ärendena på ett korrekt sätt, med utgångspunkt från barnens bästa”.

– De fyra stadsdelar som vi granskat har fungerande rutiner och arbetar på ett bra sätt, säger Christin Wrangstedt .

I samtliga fall har det rört sig om personer som tidigare varit kända av socialtjänsten. Men det kan finnas många okända fall i familjer som inte har kontakt med sociala myndigheter.

Svårt ge generella riktlinjer

Ansvariga inom skolan säger att det varje termin finns barn som inte dyker upp till skolstarten. Bland dessa kan det finnas barn som sänts utomlands och lever under svåra förhållanden.

De intervjuade säger också att det troligen finns ett mörkertal med barn som lämnats utomlands och inte får hjälp därför att de inte kan ta sig till närmaste ambassad eller inte blir tagna på allvar.

Stadsrevisionen konstaterar att det är svårt med generella riktlinjer här, eftersom varje fall är unikt, men föreslår en gemensam erfarenhetsbank i kommunen. Det kan förverkligas till exempel med kommuninterna konferenser eller ett par socialsekreterare som får ett särskilt ansvar för frågan.

– Detta rör ju ett mycket litet antal ärenden varje år, så det tar tid att bygga upp en kompetens. Därför föreslår vi en erfarenhetsbank som kan vara ett stöd till den enskilde handläggaren ute i stadsdelarna, säger Christin Wrangstedt.

Fotnot:
Stadsrevisionen vill inte avslöja vilka stadsdelar som granskats, med hänvisning till att enskilda fall i så fall skulle kunna identifieras.