Så arbetar Göteborgs Stad med nya socialtjänstlagen

För första gången på 43 år kommer det i sommar en ny socialtjänstlag. Precis som den tidigare lagen är den en så kallad målinriktad ramlag. Det innebär att den ger övergripande regler, ramar och principer, men att kommunerna kan anpassa lösningar efter behov och lokala förutsättningar.

De förvaltningar i Göteborg som direkt berörs av den nya lagen är de fyra regionala socialförvaltningarna i Centrum, Hisingen, Nordost och Sydväst, förvaltningen för funktionsstöd och äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen. Tillsammans har de 21 000 anställda och möter hundratusentals göteborgare i olika situationer i livet – från födseln till livets slut.

Förutom att socialtjänsten ska jobba mer förebyggande och vara mer tillgänglig och kunskapsbaserad införs också krav på att socialtjänsten ska arbeta för att motverka brottslighet bland barn och unga.

Större fokus på tidiga insatser

Att socialtjänsten ska vara mer förebyggande innebär att man ska nå ut till människor innan problem uppstår eller har hunnit växa. Socialtjänsten ska ha ett större fokus på tidiga insatser och brottsförebyggande arbete. På lång sikt är målet att behoven av omfattande och tvingande insatser ska minska.

– Jag önskar att det blir lika naturligt att kontakta oss i socialtjänsten som att besöka en vårdcentral, säger Annika Ljungh, direktör för socialförvaltningen Sydväst.

– Tyvärr förknippar en del socialtjänsten enbart med tvångsomhändertaganden. Men vi erbjuder ett brett spektrum av sociala tjänster, och tvångsvård är det sista socialtjänsten gör och när alla andra möjligheter är uttömda. Om människor söker hjälp tidigare, innan problemen vuxit sig stora, så kan tillsammans lättare hitta lösningar. Då behöver det inte bli så omfattande insatser, fortsätter Annika Ljungh.

Mottagningsteam i varje stadsområde

Mycket arbete görs redan idag men för att kunna arbeta ännu mer förebyggande kommer Göteborgs Stad bland annat att förstärka skolsociala team i grundskolan, utöka det uppsökande arbetet inom fält och fritid och sätta in behandling direkt vid problem i familjer, istället för att först göra långa utredningar.

Exemplen och takten för införande kan variera i de olika socialförvaltningarna men generellt blir det förebyggande perspektivet allt viktigare. Och det förebyggande arbetet är lika viktigt även om man kommit upp i åldrarna.

– Vi har ju förmånen idag att kunna leva längre än tidigare generationer. Och de allra flesta vill kunna leva hemma i sitt ordinarie hem så länge de bara kan. För att göra det behöver vi arbeta ännu mer för att fler ska behålla hälsan och må bra så länge som möjligt. Till hösten börjar fler socialsekreterare och koordinatorer som ska vara ute för att möta göteborgare och jobba förebyggande. Det är ett viktigt steg på vägen, säger Annika Ljungh.

Förvaltningen har nu också mottagningsteam i varje stadsområde där socialsekreterare ​kommer i kontakt med äldre. ​Socialsekreterarna vägleder bland annat till öppna aktiviteter som mötesplatser som kan ge gemenskap, stimulans och förbättra hälsan.

Socialtjänsten ska vara enkel att nå

Den nya socialtjänstlagen ställer också krav på att socialtjänsten ska vara enkel att nå, finnas där människor finns och kunna erbjuda insatser snabbt och utan omfattande byråkrati. Det kan handla om öppettider, fysiska platser, skriva klarspråk och att hitta digitala lösningar.

Lagen ger kommunerna möjlighet att ge ”insatser utan individuell behovsprövning”, det vill säga utan att man behöver gå till en handläggare och få ett beslut. Göteborgs Stad erbjuder många sådana insatser.

Inom förvaltningen för funktionsstöd finns till exempel koordinatorer som vänder sig till familjer som har barn med funktionsnedsättning. De hjälper till med myndighetskontakter, blanketter och är med som stöd vid möten. Inom äldreomsorgen har man mötesplatser som erbjuder många aktiviteter.

Och inom individ- och familjeomsorgen finns till exempel föräldragrupper, familjerådgivning och mottagningar för personer som har problem med spel och droger.

– Vi behöver öka kunskapen därute om vad vi gör och kan hjälpa till med, säger Sandra Säljö, direktör i socialförvaltningen Centrum.

– Det finns undersökningar som visar på att kunskapen bland allmänheten om socialtjänsten är låg. Det påverkar förtroendet för oss som är lägre än för till exempel polis och sjukvård. Sådant behöver vi jobba med, fortsätter Sandra Säljö.

Kunskapsbaserat arbete

Den tredje viktiga delen i den nya socialtjänstlagen handlar om att arbetet ska vara kunskapsbaserat. Det innebär att all verksamhet ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet och att insatser systematiskt ska följas upp. Detta hänger också ihop med förtroendet för socialtjänsten.

Enligt myndigheten för vård- och omsorgsanalys, som tittat närmare på frågan, är det viktigt att socialtjänsten kan kommunicera resultat och kunskap för att höja förtroendet.

På förvaltningen för funktionsstöd har man en hel enhet som jobbar med kunskaps- och kompetensutveckling. I uppdraget ingår bland annat att identifiera områden där man behöver mer kunskap, se till att kunskap sprids och så ansvarar man för ett internt nätverk för forskning och utveckling.

”Befolkningen förändras i snabb takt”

– För att stärka brukarinflytandet har vi, i samarbete med Göteborgs universitet, och brukarna själva tagit fram idéverkstäder – ett metodstöd som främjar innovation och gör det möjligt att utveckla idéer tillsammans med brukarna, säger Moa Ohlsson, tillförordnad förvaltningsdirektör för förvaltningen för funktionsstöd.

Det finns förstås också utmaningar i det fortsatta arbetet. Det kan handla om ekonomi, förtroendet men inte minst att få tag på personal.

– Befolkningen förändras i snabb takt. Vi ser att andelen äldre blir fler samtidigt som andelen yngre som arbetar blir färre. Det är och kommer vara fortsatt svårt att rekrytera medarbetare till äldreomsorgen. Vi behöver arbeta på nya och andra sätt för att möta en växande äldre befolkning.

Sammantaget har de sex förvaltningarna dock kommit en bra bit på väg. Den nya socialtjänstlagen är efterlängtad av många socialarbetare och blir en hävstång till att skapa en socialtjänst som är mer kunskapsbaserad, kommer in tidigare och som är lättare att få kontakt med.