Lisa Sjöström, Mariem Saga Radha och Alice Hansson går igenom bildstöd. Foto: Carina Wetterlind
Så jobbar personalen på barnboendet för en lugn och trygg vardag
– Ett av våra viktigaste verktyg är kontinuitet och långsiktighet .Idag har vi en personalgrupp där många har jobbat tillsammans under flera år och som trivs gott ihop, berättar Lisa Sjöström, enhetschef på Billdals barnboende.
Personalgruppen består av cirka 20 medarbetare som samarbetar tätt och engagerat kring ungdomen ihop med viktiga närstående, skola och sjukvård. Det är ett långsiktigt arbete att skapa förtroende och bygga tillit och relationer och för att kunna se utvecklingen över tid.
Kommunikation kring stödbehovet
Ungdomarna kan ha svårt för att kommunicera och göra sig förstådda. Om det brister yttrar det sig ofta i stor frustration, vilket är en utmaning för den närmaste omgivningen att möta.
”Vi arbetar mycket med relationsskapande och med att skapa individuella anpassningar i både miljö, pedagogik och kommunikationssätt för att ge varje individ det stöd hen har rätt till och behöver”
Lisa Sjöström

– Ungdomarna kan ha svårt för att reglera sina affekter och det är lätt att hamna i en känsla av kaos när man upplever världen på ett annat sätt. Det finns olika förklaringar till varför affekten uppstår och det är vårt ansvar att försöka förstå, för att förebygga och undvika att det händer igen. En förklaring kan till exempel vara missförstånd och då behöver vi jobba med alternativa kommunikationssätt för att förstå varandra, säger Lisa Sjöström.
Personalen arbetar med bilder och objekt som stöd för att skapa förutsägbarhet och begriplighet för ungdomarna i vardagen och de kartlägger och gör individuella anpassningar för att skapa goda förutsättningar för varje ungdom att lyckas.
”Det är alltid dagsformen som avgör”
Ungdomarna kan ha svårt för att hantera plötsliga och oförutsedda händelser. Det är därför viktigt med förutsägbarhet och tydliggörande pedagogik samt att skapa tydliga och fasta rutiner i vardagen.
Personalen förbereder alltid en aktivitet för att ungdomen ska uppleva hanterbarhet och ha känslan av att själv ha kontroll.
– Det förutsätter att vi har stor kunskap kring hur just den här ungdomen behöver förbereda sig och det är alltid dagsformen som avgör. Vi försöker också förekomma och ha svar på frågor innan de ställs, berättar stödpedagog Alice Hansson.
Arbetar med lågaffektivt bemötande
Personalen arbetar strategiskt och metodiskt med att kartlägga olika situationer och har strategier och system för att kunna se tidiga tecken på stress eller affekt hos ungdomarna.
– Vi arbetar med lågaffektivt bemötande. När en situation uppstår pratar vi lugnt och tydligt och står stadigt. Vi avleder genom att presentera något annat att tänka på eller göra. Samtidigt är det viktigt att vi är prestigelösa mot varandra och vid behov går undan i tid innan man själv blir stressad, säger stödassistent Mariem Saga Radha.
Personalen tar ansvar för sin gemensamma arbetsmiljö, bland annat genom att i efterhand reflektera tillsammans över en uppkommen situation och hur de hanterat den. Det kollegiala samarbetet och stödet är därför en ovärderlig tillgång.
– Vi arbetar mycket med relationsskapande och med att skapa individuella anpassningar i både miljö, pedagogik och kommunikationssätt för att ge varje individ det stöd hen har rätt till och behöver, säger Lisa Sjöström.