Så jobbar Trygg i Göteborg med otrygga och brottsutsatta områden

Göteborgs Stad och polisen har under lång tid samverkat med fastighetsägare, civilsamhälle och andra aktörer kring otrygga och brottsutsatta platser. Erfarenheten är tydlig: när vi arbetar tillsammans kan vi göra verklig skillnad.

– Trygga platser skapas inte av en enskild aktör eller av en enskild insats. Arbetet måste ske över tid och vi behöver arbeta på flera nivåer samtidigt. Det är viktigt att vi skapar riktning och kraft tillsammans, säger stadsdirektör Eva Hessman.

– När vi tänker brett och ser helheten skapar vi bättre förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart trygghetsarbete. Otrygga platser och komplexa samhällsutmaningar hänger ihop, säger Emelie Kullmyr, polischef Storgöteborg.

”Vi måste lyfta de röster som sällan hörs”

Ledningsgrupp Trygg i Göteborg träffas fyra gånger om året. Under 2026 är de fyra prioriterade områdena tema för mötena.

Särskilt otrygga och brottsutsatta områden och platser stod i fokus på årets första möte den 19 februari. Bland annat resonerade stadsbyggnadsforskaren Joshua Levy, Chalmers tekniska högskola, om vad trygghet innebär och lyfte social utsatthet som en viktig dimension:

– Om vi ska få en stad där alla känner sig trygga måste vi anstränga oss för att lyfta de röster som sällan hörs. Vi måste börja med dem som är mest utsatta och känner sig mest otrygga.

Christian Nilsson, distriktschef på Familjebostäder och ansvarig för Framtidenkoncernens strategi för utvecklingsområden, beskrev arbetets inriktning:

– Insatserna syftar till att stärka tryggheten, förbättra de socioekonomiska förutsättningarna, bidra till en hållbar stadsutveckling och utveckla starka grannskap i områdena. Det är ett komplext och långsiktigt arbete utan enkla lösningar, men efter fem års prioriterade insatser ser vi tydliga resultat. Områdena är tryggare, vi når höga nivåer när det gäller rent och snyggt samt kundnöjdhet.

Han betonar också vikten av att samla Göteborgs Stads kraft:

– Det pågår mycket bra arbete i Göteborgs Stads förvaltningar och bolag. Nu handlar det om att få ihop det ännu tydligare och dra åt samma håll. Det är ett gemensamt åtagande, och vi kraftsamlar tillsammans.

Samverkan i hela Göteborg

Arbetet på otrygga platser sker till stor del inom Trygg i Göteborg och utgår från aktuella lägesbilder och lokala prioriteringar. I Centrum bedrivs arbetet bland annat i Olskroken med omnejd med åtgärder mot narkotikahantering och för att motverka att unga rekryteras till kriminella nätverk.

På Hisingen arbetar man systematiskt trygghetsskapande och brottsförebyggande i områden som Biskopsgården, Centrala Hisingen och Backa. I Nordost är BID Gamlestaden ett etablerat exempel där samverkan kombinerar stadsutveckling och hantering av komplexa trygghetsutmaningar.

Gemensamma kriterier tas fram

För att ytterligare stärka det plats- och områdesbaserade arbetet pågår ett utvecklingsarbete utifrån åtgärdsplanen för Trygg i Göteborg. Fokus är att ta fram gemensamma kriterier som kan bidra till en gemensam bild av behov och prioriteringar.

– Genom stadsgemensamma kriterier kan det lokala arbetet få ett tydligare stöd, samtidigt som staden som helhet får bättre förutsättningar att göra samlade prioriteringar och arbeta mer proaktivt. Det handlar om att använda de gemensamma resurserna klokt och att göra rätt saker på rätt plats vid rätt tidpunkt, säger Eva Hessman.

Trygghetsarbetet tar plats i vardagen

Ytterligare ett konkret exempel på stadens arbete är BID Frölunda-Tynnered, som är ett samarbete mellan den ideella föreningen Fastighetsägare i Frölunda och Tynnered, Göteborgs Stad och Polisen med fokus på brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete i hela området.

Arbetssättet visar hur lokala insatser kan bli en del av ett större, stadsgemensamt trygghetsarbete. Arbetet bygger på erfarenheter från liknande samarbeten i andra delar av staden.

– Det handlar mycket om att vara på plats och jobba tillsammans. Inte bara prata om trygghet, utan göra saker som märks, säger Mari Levin, BID-samordnare vid socialförvaltningen Sydväst.

Frölunda–Tynnered är ett stort område med många olika typer av miljöer som till exempel bostadsområden, resecentrum och ett stort köpcentrum. Det är platser där många människor rör sig och där trygghetsutmaningarna ser olika ut. Det kan till exempel handla om öppen narkotikahantering och eftersatt underhåll.

”Det går inte att göra allt samtidigt”

Ytor med otydligt ansvar och tunnlar pekas ofta ut som särskilt otrygga. I BID-arbetet samlas berörda aktörer kring en gemensam lägesbild och en årlig aktivitetsplan.

– Vi har märkt att det inte går att göra allt samtidigt. I stället behöver vi smalna av och fokusera, annars händer det ingenting, säger Mari Levin.

Ett exempel är en plats vid Mandolingatan som tidigare upplevdes som otrygg och nedsliten. Genom gemensamma insatser som fysisk upprustning och närvaro har platsen förändrats och används i dag av både barn, unga och äldre.

Trygghetsvandringar fyra gånger om året

Arbetet har därefter gått vidare till nya prioriterade platser, bland annat kring Frölunda Torg och i delar av Tynnered. Arbetet kompletteras med förebyggande insatser, bland annat riktade till barn och unga, samt utbildningar för fastighetsskötare och bostadsrättsföreningar om våld i nära relationer.

Samverkan i vardagen är en central del av BID-arbetet. Fastighetsägare, stadens verksamheter och polisen genomför trygghetsvandringar fyra gånger om året som blir underlag till dialoger där ansvar för åtgärder tydliggörs och följs upp.

– När alla går tillsammans och pratar om samma plats blir det tydligt vem som kan göra vad. Det skapar både tempo och engagemang, säger Mari Levin.

Nästa artikel i serien, som publiceras före sommaren, handlar om hur Göteborgs Stad arbetar med barn och unga i riskzon för kriminalitet.