En fotografiliknande illustration av en stadsgata med tät bebyggelse, träd och en hållplats för buss och spårvagn. En buss står vid hållplatsen och längs husen finns trottoar och en tydligt markerad cykelbana. Flera gående och cyklister syns i gaturummet.

Hjalmar Brantingsgatan kan utvecklas till ett mer stadsmässigt stråk, med nytt hållplatsläge. Arkitekturen kommer att studeras i kommande planeringsskeden. Illustrationen är framtagen av stadsbyggnadsförvaltningen med stöd av AI-verktyg.

2026-08-26 | 4 min läsning

Så kan framtidens Frihamnen se ut

Cirka 4 500 bostäder, nya parker, skolor, verksamheter och kajstråk. Nu är det uppdaterade planprogrammet för Frihamnen ute på samråd. De första kvarteren bedöms kunna börja byggas tidigt på 2030-talet.

Planeringen av Frihamnen har pågått i många år. Det tidigare planprogrammet godkändes 2014, men när arbetet gick vidare visade det sig att frågor om bland annat ekonomi och genomförande behövde utredas mer.

Nu finns ett uppdaterat förslag. En av de största förändringarna är att området som föreslås bebyggas har blivit mindre.

– Det tidigare planprogrammet visade på en utveckling av hela Frihamnen och del av Ringön, inklusive pirarna. Nuvarande samrådsförslag fokuserar på Frihamnens inre delar, säger Nina Storsveen, projektledare och områdessamordnare för Frihamnen på stadsbyggnadsförvaltningen.

En fotografiliknande illustration av ett vattennära stråk med grönska, sittplatser och människor som promenerar och vistas vid älven. Hisingsbron passerar över området och bebyggelsen ligger intill bron.
Den nya stadsdelen ska ha nära kontakt med vattnet, exempelvis med ett promenadstråk längs älven. Arkitekturen och den närmare utformningen kommer att studeras i kommande planeringsskeden. Illustrationen är framtagen av stadsbyggnadsförvaltningen med stöd av AI-verktyg.
 

Pirarna får vänta

Tidigare utredningar har visat att det skulle bli mycket kostsamt att bygga på bland annat Bananpiren, Norra Frihamnspiren och Kvillepiren. Där finns problem med markens stabilitet, kajer i dåligt skick och markföroreningar.

Pirarna kan fortfarande utvecklas i framtiden, men först när utbyggnaden av de inre delarna av Frihamnen har kommit betydligt längre.

Den utveckling som nu planeras beräknas pågå under 25–30 år. Tanken är därför att området ska byggas ut i etapper, vilket gör det möjligt att sprida kostnader och intäkter över en längre tid.

En ny del av innerstaden

I de inre delarna av Frihamnen och på en del av Ringön föreslås cirka 4 500 bostäder tillsammans med kontor, verksamheter, handel, kaféer och restauranger. Planerna innehåller också två skolor, fyra förskolor, idrottshallar, en ishall och parker.

En lugn stadsgata med hus på båda sidor och en trädrad i mitten. I gatans förlängning syns älven och i bakgrunden huset Läppstiftet på andra sidan vattnet.
Visionsbild av hur gaturummet längs parallellgatan, väster om Hjalmar Brantingsgatan och Hisingsbron, kan utvecklas. Arkitekturen kommer att studeras i kommande planeringsskeden. Illustrationen är framtagen av stadsbyggnadsförvaltningen med stöd av AI-verktyg.

Bebyggelsen föreslås till största delen bli mellan sex och tio våningar hög. Träd ska finnas längs alla gator och merparten av gatorna planeras som lågfartsgator.

Samråd om Frihamnen

Pågår 19 augusti–29 september 2026.

Under samrådet kan allmänheten lämna synpunkter på förslaget.

22 september klockan 17:00–19:00 hålls ett samråds- och informationsmöte vid trappscenen på stadsbiblioteket på Götaplatsen

Programförslaget finns på Göteborgs Stads webbplats och på Stadsbiblioteket.


Länk: Göteborgs Stad: Programförslaget och möjlighet att lämna synpunkter

– Målet är att utveckla en kvartersstad med en blandning av bostäder, kontor, handel och andra publika verksamheter. Det ska finnas platser för aktivitet och lek, vistelse och samvaro, naturupplevelser och rörelse, säger Nina Storsveen.

En viktig del är också kontakten med vattnet. Jubileumsparken ska utvecklas och en ny stadsdelspark planeras på Ringön. Parkerna ska knytas ihop med ett sammanhängande kajstråk som blir tillgängligt för alla.

Hisingsbron mer av en stadsgata

Frihamnen ska på sikt bli en del av Göteborgs innerstad. Några nya förbindelser över älven ingår inte i förslaget. I stället blir kopplingen längs Hjalmar Brantingsgatan och Hisingsbron viktig.

Hjalmar Brantingsgatan ska utvecklas till ett mer stadsmässigt stråk. Bebyggelse intill Hisingsbron föreslås också ansluta direkt till bron.

– Tanken är att bara delen över vattnet ska upplevas som bro. Delarna över land ska mer upplevas som en stadsgata, säger Nina Storsveen.

Efter samrådet bearbetas förslaget innan planprogrammet kan godkännas politiskt. Därefter behöver detaljplaner tas fram innan byggandet kan starta. De första kvarteren bedöms kunna börja byggas tidigt på 2030-talet.

En fotografiliknande illustration i fågelperspektiv över Frihamnen, med ett stort antal kvarter med innergårdar och gröna stråk längs gatorna.
En volymstudie som visar ungefär vilken storlek och placering kvarteren kan få. Bilden visar inte hur den framtida bebyggelsen kommer att utformas. Illustrationen är framtagen av stadsbyggnadsförvaltningen med stöd av AI-verktyg.




Prenumerera så du inte missar något nytt!