Så kan Göteborg bidra till en bättre värld

Stefan Edman, som är hedersdoktor vid Chalmers, har bland annat varit personlig miljörådgivare åt Göran Persson och förre miljöministern Kjell Larsson. Han har pratat miljö i TV:s Bingolotto och idag är han frilansande skribent och föreläsare. Dessutom är han ordförande i juryn för Göteborgs Internationella Miljöpris.

Trots att kritiska röster har hörts om resultatet av mötet i Johannesburg ser Stefan Edman möjligheterna – även om han i
och för sig gärna önskat sig fler och tydligare resultat.

– Det är positivt att man enades om ett handlingsprogram som bland annat går ut på att halvera antalet hungriga till år 2015. Idag svälter 800 miljoner människor.

Miljövänlig teknik

Att så många från näringslivet deltog var löftesrikt menar Stefan Edman. Det var många fler än vid förra FN-mötet om miljö och utveckling i Rio 1992.

– Tusentals representanter från hela världen diskuterade miljövänlig teknik och FN:s generalsekreterare Kofi Annan manade dem att ta sitt ansvar.

I Johannesburg beslutades även att hela FN-organisationen ska genomsyras av hållbar utveckling. Hittills har det varit en liten specialenhet som sysslat med det.

– Somliga länder lovade också att göra mer än överenskommelsen. Det gäller till exempel Tyskland och Frankrike som ska samarbeta med länder i Afrika kring förnybar energi. Och Sverige ska dra igång ett vattenreningsprojekt i Victoriasjön med
Uganda, Kenya och Tanzania.

USA – en bromskloss

Om man jämför mötet i Johannesburg med Rio så blev det färre bindande beslut. I Rio skrev länderna på att de skulle jobba med Agenda 21 och minska utsläppen av växthusgaser. Handlingsprogrammet från Johannesburg är dock moraliskt bindande:

– USA var den stora bromsklossen, menar Stefan Edman. Plus att man i Johannesburg behandlade stora frågor som handel, fattigdom, demokrati, mänskliga rättigheter, vilket ju bäddade för konflikter mellan USA och EU, i- och u-länder och inom u-landsblocket.

Utvecklingsländer som lever på oljeexport var till exempel inte intresserade av att öka antalet förnyelsebara energikällor.

– Nu är det viktigare än någonsin att vanligt folk engagerar sig och ser till att regeringarna genomför handlingsprogrammet, säger han.

Rättvist handelssystem

Vad behöver hända i världen för att målen ska nås? Världens handelssystem måste bli rättvist. Idag subventioneras till exempel jordbruksvaror i EU. När de sedan säljs på världsmarknaden dumpas priserna och fattigare länder har ingen chans att överleva på sin jordbruksexport.

Biståndet måste öka, liksom avskrivningen av de fattigaste ländernas skulder. Men Stefan Edman menar också att länderna
i Nord behöver sätta press på de länder i Syd där en korrupt maktelit styr. Det bromsar utvecklingen och konserverar fattigdomsproblemen.

– En välutbildad medelklass behöver växa fram som kan kräva förändring, precis så som skedde i vårt land för hundra år
sedan.

Aldrig förut har mänskligheten haft så stora möjligheter att lösa miljö- och fattigdomsproblemen anser Stefan Edman.

Solceller och vattenkraft

Han lyfter fram den nya teknikens möjligheter att förändra människors livssituation. Det gäller till exempel solceller och småskalig vattenkraft, som skulle kunna öka livskvaliteten enormt för de två miljarder människor som idag saknar elektrisk ström för belysning, kylning av matvaror och så vidare.

I Sverige har vi i flera år arbetat för en hållbar konsumtion och produktion. Mötet i Johannesburg ser Stefan Edman som en
påminnelse om att vi måste öka takten i den ekologiska omställningen.

Göteborg i frontlinjen

Enligt handlingsprogrammet från Johannesburg ska varje land arbeta med ett program för hållbar produktion och konsumtion under de kommande tio åren. Stefan Edman tycker att Göteborg ska anta den utmaningen.

– På transportområdet finns det mycket att göra. Göteborg är redan en av de främsta kommunerna i landet när det gäller bilar som drivs med alternativa bränslen. Om fler använder till exempel biogas minskar växthuseffekten.

– Kollektivtrafiken behöver fortsätta byggas ut i kombination med att onödig biltrafik saneras med så kallade trängselavgifter.

Ställ krav på maten!

Maten är ett annat område där både kommunen och göteborgarna kan göra något.

Om fler köper kravodlat så minskar användningen av konstgödsel och bekämpningsmedel. Glädjande nog ökar försäljningen av kravmärkta produkter med 20 till 30 procent per år. Att köpa rättvisemärkta är ytterligare ett steg, eftersom man då bidrar till att minska fattigdomen i världen.

– Kommunen med sina stora volymer kan driva på utvecklingen genom att handla miljö- och rättvisemärkt till skolor, dagis och personalmatsalar.

Energihushållning ett måste

På energiområdet menar Stefan Edman att ny teknik kan underlätta för en hållbar utveckling.

– Genom bättre isolering, smarta fönster, reglerutrustning och värmeväxling kan man sänka energikonsumtionen rejält – utan att standarden sänks. Den energi som finns går att utnyttja effektivare. Dessutom spar man pengar som kan användas till roligare saker.

Oljeanvändningen kan också ersättas med sådant som inte ökar på växthuseffekten, som ved i form av flis eller pellets tillsammans med effektiva solfångare. Stefan Edman ger Göteborg ett gott betyg för utbyggnaden av spill- och fjärrvärme.
Oljeanvändningen har minskat väsentligt tack vare detta.

Miljövänliga produkter

I Göteborg finns det duktiga företag som utvecklar miljövänligare produkter. Och på Chalmers, Universitetet och en rad andra institutioner pågår forskning på området.

– Kommunen kan fortsätta att stödja den positiva utvecklingen i näringslivet och locka hit nya miljödrivna företag som skapar fler jobb.

– Att producera hållbart är bra för ekonomin och sätter både företaget och regionen på kartan. Ett mera miljöanpassat Göteborg är jättebra för ekonomin och vårt vardagsliv.

Målen som antogs i Johannesburg

• Antalet hungriga ska halveras till år 2015. Idag svälter 800 miljoner människor.
• Antalet människor som inte har tillgång till rent vatten, för närvarande 1,2 miljarder, ska halveras.
• De 2,5 miljarder som inte har tillgång till god sanitet ska halveras till 2015.
• År 2010 ska utrotningen av djur och växter hejdas.
• År 2015 ska det överexploaterade fiskebeståndet i världen vara återställt.
• År 2020 ska kemiska ämnens skador på miljö och hälsa ha minskat rejält.
• Miljöskadliga subventioner ska ses över, till exempel till intensivjordbruk och oljeanvändning i industriländerna.

Handel och miljöfrågor jämställs.

• Varje land ska arbeta med ett program för hållbar produktion och konsumtion under de kommande tio åren.