Så plockar du ihop din krislåda
Krisberedskapsveckan pågår. Veckan är en årlig informationskampanj som MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, står bakom med målet är att öka människors motståndskraft inför samhällskriser och krig.
En krislåda innehåller saker som du kan behöva vid till exempel långvariga strömavbrott, en IT-störning, eller något annat som gör att vi inte kan leva som vanligt. Om alla hushåll har en krislåda möjliggör det att samhällets resurser kan prioriteras till dem som behöver dessa mest – gamla, sjuka och barn.
”Inte för sent börja nu”
Göteborgs Stad har under året drivit en informationskampanj för att få fler göteborgare att skaffa sig en krislåda. Den som har följt tipsen på Facebook varje månad kommer att ha en komplett krislåda vid årets slut.
– Men det är inte för sent att börja nu, säger Malin Olsson, planeringsledare, stadsledningskontoret, Säkerhet och beredskap.
Själv har hon införskaffat saker till krislåda succesivt, precis som tipsen på Facebook föreslår.
– En vevradio var det sista som fattades och den köpte jag ganska nyligen. Bygger du din låda succesivt tror jag att du kommer på saker under tidens gång som passar till just din livssituation. Jag tror det underlättar att ha krislådan i bakhuvudet vardagligen.
Samarbeta med grannarna
Just att vi lever olika liv är även något som MSB trycker på i sina kampanjer när det gäller krislådan. Alla har olika förutsättningar för att få sin vardag att funka.
– Bor man i ett lägenhetshus behöver till exempel inte alla i trapphuset ha en vevradio. Prata med varandra och ta reda på om någon granne har en, så kan ni hjälpas åt med att vara förberedda om något händer, säger Malin Olsson.
Hon lyfter också att allt inte behöver ligga i själva lådan. Mat till exempel. Malin Olsson ser i stället till att hon alltid har lite extra mat hemma, till exempel torrvaror och konserver.
Nedan hittar du de tips som Göteborgs Stad publicerar månadsvis under året om hur du skaffar dig en komplett krislåda steg för steg.
FAKTA | Så här skapar du din egen krislåda
Januari:
Starta året med att göra en plats för din krislåda. Det kan till exempel vara i botten av en garderob, på en hylla i klädkammaren, ett skåp i köket eller under din säng. Skaffa en låda av något slag, eller varför inte ta en gammal bag/resväska som inte används längre. Det går lika bra att använda en säck – alla alternativ fungerar.
Februari:
Ta ut kontanter. De är viktiga att ha när det inte går att betala med bankkort eller mobilen. Anpassa summan efter din livssituation. Hur många behöver du köpa mat till? Kommer du ha behov av att tanka bilen?
Mars:
Har du en ficklampa hemma? Vet du var den är? Lägg den i din krislåda.
April:
Sveriges Radio P4 är kanalen du ska slå på om något händer, men du måste kunna ta till dig information även om strömmen försvinner. Därför är det dags att köpa en batteridriven radio eller en vevradio.
Maj:
Nästa gång du går och handlar, köp dubbelt av vissa torrvaror. Om du delar upp inköpen på flera tillfällen så håller du frågan aktuell för dig själv och så blir det mindre kännbart i plånboken. Förvara dubbletterna i krislådan. Exempel på varor som funkar bra att bevara hemma en längre stund är: pasta, hårt bröd, pålägg på tub, matolja, krossade tomater, bönor, konserver, marmelad, kaffe, choklad och nötter.
Juni:
Människan behöver cirka 3 liter vatten per dygn. I det mest akuta skedet behöver vi ha eget vatten tillgängligt hemma. Lättast och mest hållbart under tid är att frysa in vatten. Skapa plats i frysen och frys in några flaskor med vatten. Om du har möjlighet kan även köpt vatten på flaska eller en egen dunk fylld med vatten hålla ganska bra om det förvaras svalt och mörkt.
Juli:
Rusta även för en mer långsiktig planering av vatten. Om det sker en störning i vattenförsörjningen kommer kommunen att ställa ut vattentankar. Då behöver du ha något att hämta vatten i. Skaffa en eller flera tomma vattendunkar att förvara hemma.
Augusti:
Hygien är viktigt i ett krisläge. Fyll på krislådan med grovavfallspåsar. Det hjälper till att hantera dina egna sopor under en tid och om toaletten inte fungerar kan du ta dessa och placera i toalettstolen eller i en hink. Fyll även på krislådan med våtservetter, tvål, handsprit, blöjor, mensskydd, husapotek och extra medicin.
September:
Om strömmen försvinner en längre period blir det snabbt kallt inomhus under höst och vinter.
Lägg undan några varmare plagg (både inne- och ytterplagg) och gärna extra filtar som finns tillgängliga i krislådan eller åtminstone i nära anslutning till den.
Oktober:
Kärt barn har många namn, köp hem ett spritkök/stormkök/trangia med tillhörande bränsle. Glöm inte se till att alltid ha bränsle till ditt spritkök.
Tips! Gör en picknick och ta med spritköket ut i skogen för att laga olika maträtter, om krisen kommer känner du dig väl förberedd.
November:
I november är vi många som köper värmeljus och stearinljus för att göra det extra mysigt hemma. Passa då på att köpa hem några extra förpackningar avsedda för krislådan.
I en situation av strömavbrott så ger levande ljus både ljus och bidrar till värme.
December:
Årets sista månad är här och vi avslutar med att säkra upp vår kommunikation mellan varandra. Införskaffa powerbanks till familjen och se till att dessa är fulladdade i krislådan. Ta ett block och skriv upp de viktigaste telefonnumren du kan tänkas behöva. Både till nära och kära men även myndighetsnummer som känns viktiga. Köp även hem ett par förpackningar med extra batterier till ficklampor och radio.
Relaterade artiklar
Göteborg uppmärksammar Krisberedskapsveckan
Så skapar du en komplett krislåda