Så ska bullret minska i Göteborg

Enligt miljöförvaltningen leder buller till stora kostnader för samhället, bland annat genom ökad ohälsa. Den totala samhällsekonomiska kostnaden beräknas till över en miljard kronor.

Det nyligen antagna åtgärdsprogrammet börjar gälla 2019 och gäller i fem år. Åtgärderna är indelade i åtta olika områden, och det handlar både om att öka kunskaperna och att genomföra konkreta åtgärder. Till exempel är ett av målen att minst fyra utsatta förskolegårdar ska åtgärdas så att de får en god ljudmiljö. Två andra mål är att Göteborgs Stad ska fortsätta satsa på elektrifiering av bussar och ta ett helhetsgrepp på bullerproblematiken i planeringsskedet.

”Så vem ska betala?”
Belma Krslak, som är miljöutredare och bullerspecialist på miljöförvaltningen, tror att det i dag finns en större medvetenhet om att buller har konsekvenser för både människors hälsa och samhällsekonomin än tidigare. Men även om man är medveten om problemet kan det vara svårt att lösa.

– Det finns mer och mer forskning som visar att exponering för höga ljudnivåer orsakar stress och på sikt kan leda till andra sjukdomar, som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar. Så ja, jag tror att det är en högre medvetenhet.

– Men problematiken är att de aktörer som bullrar oftast inte behöver betala för att bullra – så vem ska betala? Även om minskat buller skulle innebära stora vinster för hälsa och samhällsekonomi är det svårt att lösa den ekonomiska kopplingen, fortsätter Belma Krslak.

Viktig fråga för framtiden
Men hur ser framtiden ut då? Kommer Göteborg bli mer eller mindre bullrigt?

Belma Krslak menar att då lagstiftningen idag tillåter bostadsbyggnation i högt bullerutsatta miljöer kan det finnas en risk att vi bygger in oss i framtida hälsoproblem om bullerfrågan inte hanteras rätt i stadsplaneringen med avseende på hälsofrågan och boendekvalitet.

– Med tanke på dagens lagstiftning det så kommer vi troligen få fler bostäder i bullerutsatta miljöer. Och i och med att vi bygger mycket i Göteborg kommer det vara mycket byggbuller. Samtidigt kan rätt stadsplanering och elektrifiering av persontrafik innebära att vi får en bra ljudmiljö i stadsmiljön på sikt, säger hon.

”Inte lika påtagligt”
Även om hon tycker medvetenheten kring bullrets skadeverkningar har ökat så tror Belma Krslak att människor tänker mindre på buller än på exempelvis luftföroreningar.

– Även om man exponeras för buller är man inte alltid medveten om det, det är inte lika påtagligt som när man andas in dålig luft till exempel. Därför är det viktigt att vi inom staden strävar för att få goda ljudmiljöer. Och vi kanske inte ska bygga överallt, även om vi får, säger hon.