Den nya klimatanpassningsplanen antogs av kommunfullmäktige i slutet av maj. Det är den första övergripande planen i sitt slag för Göteborg. Med fokus på skyfall och värme, som båda bedöms få stor påverkan på Göteborg, tar planen ett helhetsgrepp på hur staden ska anpassas för att möta det nya klimatet.

Caroline Valen är planeringsledare och ansvarar för klimatanpassningsplanen på stadsledningskontoret. Hon förklarar varför den nya planen är avgörande:

– Det handlar i grunden om att säkerställa att all verksamhet och service i Göteborg fungerar även i ett förändrat klimat. Vi har tidigare arbetat med klimatanpassning inom delar av organisationen och i specifika projekt, till exempel när vi bygger nytt i staden. Men nu breddar vi arbetet till att omfatta alla delar av vår organisation, och inkluderar allt från förskolor till äldreboenden, säger hon.

Foto: Lo Birgersson

Samarbeten och nya tankar behövs

Caroline Valen understryker vikten av samordning och samverkan inom staden. Det är en förutsättning för att hitta nya och innovativa anpassningar som man annars riskerar att missa.

– Det viktigaste budskapet i den här planen är behovet av nya arbetssätt och bred samverkan. Kommunstyrelsen och stadsledningskontoret samordnar arbetet, men vi behöver också att olika aktörer, som fastighetsägare, samverkar sinsemellan. Inom vård, skola och omsorg finns våra mest sårbara grupper, och de behöver särskilt stöd i det här arbetet, säger hon.

Samtidigt finns ett stort behov av att tänka i nya banor. Att bygga bort alla utmaningar blir enligt Caroline Valen för dyrt och riskerar att ta för lång tid. Därför behövs nya idéer om hur verksamheterna kan bedrivas när klimatet förändras, var de är bäst placerade och så vidare.

– Vi måste tänka utanför boxen. Vi kanske behöver längre raster i förskolan under värmeböljor, schemaomläggning och bättre utnyttjande av grönområden. Det handlar om att hitta kostnadseffektiva och flexibla lösningar som vi kan införa efterhand. Verksamheterna är mer snabbfotade i att göra succesiva anpassningar jämfört med den tid det tar att planera och bygga fysiska åtgärder.

Två områden ska bli förebilder

Planen pekar också ut behovet av att arbeta med specifika geografiska områden för modell- och testverksamhet. Här ska konkreta åtgärdsförslag utvecklas och implementeras i samarbete mellan olika parter.

Foto: Lo Birgersson

– Vi kommer att fokusera på två områden i Göteborg där vi verkligen ska gnugga de här frågorna och hitta lösningar tillsammans. Det är viktigt att dessa områden blir förebilder för resten av staden att arbeta vidare med. Vilka områden det blir är inte bestämt ännu, men områdena som ligger centralt i de tätbebyggda delarna har störst utmaningar. Dessutom blir det områden där kommunen har stort fastighetsägande och kommunal service, säger Caroline Valen.

Mer grönska i stadsmiljön

När det gäller konkreta åtgärder i stadsmiljön pekar klimatanpassningsplanen tydligt ut behovet av mer grönska. Stadsbebyggelsen av sten, betong och glas bidrar till att öka och lagra värmen i staden. Att få in fler träd som ger skugga är ett enkelt och naturligt sätt att få ner temperaturen, samtidigt som grönskan är bra för luftkvaliteten.

– Grönskan är ett av våra viktigaste verktyg för att klimatanpassa stadsmiljön. Vi vet att det ger effekt och det bidrar samtidigt till en trevligare stad.

Med 10 miljoner kronor avsatta för 2024, som bland annat ska fördelas till nyckelaktörer med samordningsansvar, är planen ett startskott för ett långsiktigt arbete.

– Vi hoppas att arbetet nu kommer i gång brett och leder till en mer klimatanpassad och motståndskraftig stad, säger Caroline Valen.