Så ska Göteborg skyddas mot stigande havsnivåer

Placeringen vid Göta älv och dess mynning ut i havet gör att Göteborg är särskilt utsatt för översvämningsrisker. En stor del av centrala staden är byggd på låglänt och utfylld mark. Dessutom är Göteborg en regnig plats med nederbörd i genomsnitt var tredje dag.

– När det kommer kraftiga regn rinner skyfallsvattnet ner mot de låglänta områdena. Samtidigt kan Göta älv översvämmas vid långvariga regnperioder. När havsnivåerna stiger och vi får kraftiga stormar ökar också risken för att låglänta områden översvämmas, säger Lisa Ekström, klimatstrateg på stadsbyggnadsförvaltningen.

I Lisa Ekströms jobb ingår bland annat att ta fram kunskapsunderlag och göra riskanalyser. De ligger sedan till grund för stadens övergripande strategier för hur Göteborg ska möta klimatförändringarna med stigande havsnivåer och ökade flöden i vattendrag.

– Det handlar om att skapa en trygg och robust stad på lång sikt när vi bygger nytt, men också om hur vi kan anpassa den befintliga staden för att skydda oss mot översvämningar, säger hon.

Högvattenskyddsprogrammet samordnar arbetet

Inom Göteborgs Stad finns sedan 2019 också en särskild organisation – Högvattenskyddsprogrammet – som arbetar med att planera och samordna utbyggnaden av olika skyddsåtgärder längs bland annat Göta älv, Säveån och kanalerna.

Målet är att fram till 2040 minimera risken för översvämningar längs sträckan mellan Älvsborgsbron och Marieholmsbron, inklusive de inre vattenvägarna och Slakthusområdet.

Högvattenskyddsprogrammet leds av exploateringsförvaltningen och involverar flera bolag och förvaltningar, bland annat kretslopp och vatten, stadsbyggnadsförvaltningen och stadsmiljöförvaltningen.

– Det är stora områden som behöver skyddas och samarbete är därför helt avgörande. Inte bara inom staden utan även med andra externa aktörer och intressenter. Det är också viktigt att vi tar del av den erfarenhet som andra städer och länder, exempelvis Nederländerna, har av att skydda sig mot stigande havsnivåer, säger Gunnel Helgesson, programledare för Högvattenskyddsprogrammet.

Slussportar ska skydda innerstaden

Högvattenskyddsprogrammet inkluderar flera olika åtgärder som ska skydda Göteborg från översvämningar. Bland annat planeras för fysiska skydd i form av murar och skyddsportar. Det finns också planer på att förstärka kajkanterna mot älven, göra markhöjningar och bygga pumpstationer.

På längre sikt, fram till år 2070, kan det också bli aktuellt att bygga så kallade yttre stormbarriärer vid Älvsborgsbron, Nordre älv och Välenviken.

Skyddsåtgärderna inom Högvattenskyddsprogrammet är än så länge på planeringsstadiet, men redan nu rustas staden för kommande klimatförändringar genom olika åtgärder. På Masthuggskajen är till exempel höjden på den nya halvön anpassad för att klara framtida stormar och höjda havsnivåer.

Packhuskajen får älvkantsskydd

Det görs också klimatanpassningar i samband med att områden byggs om eller restaureras.

Ett exempel är Packhuskajen där stadsmiljöförvaltningen i samband med att den 150 år gamla kajen renoveras och moderniseras, också bygger ett älvkantsskydd i form av en mur. De upphöjda spårvagnsspåren på Skeppsbron är ett annat exempel på åtgärd som gjorts för skydda det bakomliggande området mot framtida översvämningar.

– Många av de åtgärder som görs är integrerade i stadsbilden och därför svåra att se. Både Skeppsbron och Packhuskajen är exempel på när staden passat på att göra skyddsåtgärder i samband med att man bygger om befintliga områden, säger Lisa Ekström.