Så ska klyftorna minska i Göteborg

Ladda ner raporten här: Skillnader och livsvillkor och hälsa i Göteborg – Huvudrapport 2014

Bland göteborgarna finns det idag så stora klyftor och skillnader i livsvillkor att till och med utländska bedömare höjer på ögonbrynen. Samtidigt som många har det gott ställt finns det områden i Göteborg där man idag tjänar mindre än för 20 år sedan.

Hoppas se förbättringar inom några år
På vissa håll i staden lever 60 procent av alla barn i ekonomiskt utsatta hushåll – i mer välbeställda områden är motsvarande siffra 2 procent. På en del håll i staden är mäns förväntade medellivslängd nio år högre än i andra områden.

I och med den nya omfattande rapporten ”Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg” tar staden avstamp inför en satsning på social hållbarhet och minskade skillnader i livsvillkor och hälsa.

– Nu lägger vi en grundplatta att utgå från inför det fortsatta arbetet. Framöver ska vi följa upp arbetet med liknande rapporter vart tredje år, säger Michael Ivarson som är chef på social resursförvaltning och fortsätter:

– Jag hoppas att vi kommer att få signaler om förbättringar redan inom några år, men man ska ha klart för sig att här finns ingen quick-fix. Vi måste ha ett långsiktigt perspektiv, själva pratar vi om 20 år, för att få ett rejält genomslag på de aktiviteter som nu genomförs.

Alla tjänar på minskade skillnader
Åsa Lundquist är planeringsledare på social resursförvaltning och har fungerat som projektledare för den stora kartläggning som nu ligger klar.

– Ibland hör man synpunkten att det gör väl inget om skillnaderna ökar när alla får det bättre? Men vi ser ju att alla inte får det bättre. Den bilden stämmer helt enkelt inte, och det är allvarligt om vi inte har det klart för oss. Oavsett var vi bor, tjänar vi på minskade skillnader. Mer sammanhållning och tryggare miljö är bra för alla göteborgare, säger Åsa Lundquist.

Rapporten lyfter särskilt fram vikten av tidiga insatser för gruppen barn och unga.

– All forskning visar att det är mest effektivt och samhällsekonomiskt lönsamt att jobba med tidiga insatser. Det är positivt både för varje enskilt barn, och för samhället i stort. Vi pratar mycket om att investera i skolan – då borde vi också per automatik prata om att investera i förskolan, säger Åsa Lundquist.

Förskolan är en bra arena
Barn med ingen eller kort tid i förskola, har många gånger sämre förutsättningar när de ska börja den riktiga skolan. Dessutom har det visat sig att förskolan utgör en bra integrationsarena. Här möts föräldrar, oavsett bakgrund, på ett positivt sätt.

I samband med en stor konferens i slutet av oktober fick hundratals medarbetare i staden ta del av väsentliga delar av rapporten. Förvaltnings- och bolagschefer inom stadens organisation har också deltagit workshops med inriktning på social hållbarhet.

Nu utvecklas strategier som ska säkerställa att kunskapen leder till aktiv handling.

– Efter att ha haft stort fokus på infrastruktur, och frågor kring ekonomisk och ekologisk hållbarhet under en tid känns det väldigt bra att vi nu lyfter den sociala dimensionen och formulerar oss kring vart vi egentligen vill, och att vi gör det på en hög strategisk nivå, säger Michael Ivarson.

På vissa håll i Göteborg lever 60 procent av alla barn i ekonomiskt utsatta hushåll – i mer välbeställda områden är motsvarande siffra två procent. Foto: Klas Eriksson