Så utvecklas livsvillkoren för göteborgare med funktionsnedsättning

Mellan 10 och 20 procent av göteborgarna upplever att de har en funktionsnedsättning som påverkar vardagen. Det kan handla om rörelse, syn, hörsel eller andra svårigheter som påverkar till exempel arbete, bostad, fritid eller ekonomi.

För att stärka rättigheterna och öka delaktigheten för den här gruppen har Göteborgs Stad ett program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Programmet gäller åren 2021–2026 och bygger på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Alla stadens förvaltningar och bolag har ansvar för att arbeta enligt programmet.

Rapport lyfter brukarperspektivet

För att följa hur arbetet utvecklas skriver Göteborgs Stads funktionshinderombudsman en indikatorrapport vartannat år. Den senaste rapporten, som bygger på data från 2024, har nu antagits av kommunfullmäktige.

– Det här är indikatorrapport nummer tre av fyra. Den visar hur de politiska beslut som är tagna på området faktiskt uppfattas ur ett brukarperspektiv. Upplever brukarna att levnadsvillkoren förändras och utvecklas? Det är det rapporten ska visa, säger Ola Hendar, funktionshinderombudsman i Göteborgs Stad sedan 2020.

”Vi har väldigt lite underlag om villkoren för barn och unga själva och deras anhöriga, till exempel hur de har det i skolan och på fritiden. För att vara säkra på att vi gör rätt insatser behöver vi utveckla kunskapen om hur det är att vara ung och ha en funktionsnedsättning”

Ola Hendar.

Information når ut bättre

Ett område där utvecklingen går åt rätt håll är information och kommunikation.

– Fler förvaltningar och bolag har med funktionshinderperspektivet när de gör målgruppsanalyser. Det gör att vi når ut bättre. Fler brukare upplever att de får information på ett sätt de förstår, och man upplever också webbtillgängligheten som bättre, säger Ola Hendar.

Samtidigt visar rapporten en tydlig tillbakagång när det gäller arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.

– Där ser vi, bland annat genom statistik från Arbetsförmedlingen, att situationen har försämrats.

För programmets övriga rättighetsområden står utvecklingen still, säger Ola Hendar.

Funktionsnedsättning lyfts i medarbetarenkät

Ett nytt underlag i årets rapport är Göteborgs Stads medarbetarenkät, som från och med 2024 innehåller en fråga om funktionsnedsättning. Det gör det möjligt att följa villkoren i arbetslivet för stadens egna medarbetare.

– Med den här bakgrundsfrågan kan vi få en bild av villkoren för medarbetare som har en funktionsnedsättning. Tidigare har den gruppen varit osynlig i statistiken. Nu ser vi att många av dem som uppger att de har en funktionsnedsättning upplever diskriminering. Det gör deras situation synlig på arbetsmarknaden, säger Ola Hendar.

Rapporten pekar samtidigt på kunskapsluckor när det gäller barn och unga med funktionsnedsättning.

– Vi har väldigt lite underlag om villkoren för barn och unga själva och deras anhöriga, till exempel hur de har det i skolan och på fritiden. För att vara säkra på att vi gör rätt insatser behöver vi utveckla kunskapen om hur det är att vara ung och ha en funktionsnedsättning, säger Ola Hendar.

Politisk enighet ger bra förutsättningar

Den sista indikatorrapporten i programperioden kommer under 2027.

– Jag hoppas att den visar att vi har förflyttat oss och utvecklats. Det som är positivt i Göteborg är att det finns en politisk enighet i de här frågorna och en vilja att förbättra levnadsvillkoren. Det ger goda förutsättningar framåt, säger Ola Hendar.