Den saltlake som sprids innehåller 22 procent salt. Resten är bara vatten, inga kemikalier. I och med att salthalten är så låg, ska det inte vara risk att däck, skor, gräsmattor eller hundtassar far illa av saltet.
Sopar först, saltar sen
– Det här är betydligt mer skonsamt än torrsalt i kombination med flis. Nu är vi noga med att bara testa salt utan flis på de här sträckorna, säger Erika Åkerblom.
Den nya metoden kallas sopsaltning eftersom man först sopar bort eventuell snö och sedan saltar. Den testas i vinter på det så kallade stomcykelnätet, de större cykelbanor som strålar ut i fyra armar från Lilla Bommen, mot Biskopsgården, mot Mölndal, mot Fräntorp och mot Kungssten.
Dessutom prövas sopsaltningen på cykelbanorna längs Munkebäcksgatan och Delsjövägen.
Totalt har Göteborg ungefär 475 kilometer cykelbanor.
Kan se ut att vara halt
– Vi testar med saltlake på cirka 25 kilometer, sedan kör vi med flis och torrsalt på cirka 85 km och enbart flis på resten, säger Erika Åkerblom.
En fördel med att inte använda flis är förstås att slippa sopa upp alltihop på våren. Och då kan flisen i sig vara en halkrisk.
– Flisen är ju inte hal när det är snömodd men man kan ”rulla” på den när det blir barmark på våren, förklarar Erika Åkerblom.
– Det enda luriga med saltlaken är att det blöta på asfalten ser ut att vara halt. Med grus på cykelbanan ser man att det är sandat och säkert. Här kan man bli osäker.
– Men vi får se, nu kör vi hårt och testar – och ser detta som en inlärningsperiod, säger Erika Åkerblom.
Försöket ska utvärderas
Tidigare har man i Göteborg först plogat bort snö och sedan lagt ut salt och flis. Plogning och flisning gör inte cykelbanorna helt fria från snö och halka. Å andra sidan behåller flisen sin halkbekämpande förmåga länge.
Att sopa och behandla med saltlösning gör att cykelbanorna blir rena och inbjudande. Saltlösningen medför även att cykelbanan torkar upp snabbt och förhoppningsvis minskar halkolyckorna.
Stockholm testade sopsaltning förra vintern. Där visade en webbenkät att 82 procent av cyklisterna upplevde en positiv skillnad jämfört med plogning och flisning. Även i Mölndal har metoden använts. Köpenhamn har sopat och saltat i cirka sju års tid.
Erfarenheterna från andra städer visar alltså att metoden verkar fungera väl. Men trafikkontoret vill utvärdera innan man bestämmer något definitivt.
– Faller testet ut positivt, kommer vi att använda sopsaltning för stomcykelnätet och en del andra cykelbanor under 2015, säger Erika Åkerblom.