Samarbete med fastighetsägare ska öka tryggheten runt Järntorget

Glaskross på uteservering som inte åtgärdas skyndsamt kan leda till ytterligare skadegörelse.

En torsdagskväll i början av september kunde man se 24 personer gå omkring runt Järntorget och Långgatorna, stanna till och titta närmare på en plats, prata en stund och sedan gå vidare.

Det var representanter från trafikkontoret, park− och naturförvaltningen, socialförvaltningen centrum, polisen och nätverket Fastighetsägarna Järntorget/Långgatorna som gick på trygghetsvandring. Syftet med vandringen var att dela kunskap och lista konkreta åtgärder för att förebygga brott och stärka upplevelsen av trygghet.

Anita Jisonsund är processledare för det nybildade nätverket som arrangerade vandringen:

−  Vi hade våra ”rent och snyggt och trygghets-glasögon” på oss för att kritiskt titta på så väl detaljer som helhet. Sammanlagt blev det 94 olika anmärkningar av både positiv och negativ karaktär. Det visade sig att det finns mycket att göra som är hyfsat enkelt att åtgärda, säger hon.

Bland de hopsamlade anmärkningar finns bland annat klotter och affischering på elskåp, verksamheter i bottenplanen som inte har aktiverat sina fönster, vilket gör att lokalen ser mörk och tom ut, samt gator där trafikanter kör för fort.

Del av större satsning

Nätverket startade på initiativ av socialförvaltning centrum för att samla fastighetsägarna och effektivare samverka om trygghetsfrågor.

En överfull papperskorg skapar en känsla av eftersatthet och otrygghet.

− En orsaksanalys visade att socialtjänsten och polisen inte ensamma har vad om krävs för att komma till rätta med problemen. Det blev tydligt att vi behöver samverka och fastighetsägarna har stora möjligheter att påverka. Tillsammans blir vi kraftfullare, säger Alexandre Miron, utvecklingsledare för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete på socialförvaltning centrum.

Nästa steg är att utveckla samarbeten med även krögare och näringsidkare i området.

Samverkan mellan Göteborgs Stad, polisen och fastighetsägarnätverken är en viktig del av en större satsning på brottsförebyggande initiativ runt Järntorget och Långgatorna. Andra insatser är bland annat fler ordningsvakter och trygghetsundersökningar som gör det möjligt att utvärderas insatserna. Även samverkan med civilsamhället har utvecklats.

− Organisationer som arbetar med socialt utsatta människor samarbetar mer med varandra, polis, ordningsvakter och socialtjänsten. Alla bidrar med sin kunskap och ber om stöd i frågor som ligger utanför den egna kompetensen, säger Alexandre Miron.

Nedskräpning kan leda till brottslighet

Alla iakttagelser dokumenteras noga.

Anita Jisonsund berättar att just vikten av kunskapsutbyte blev tydlig under trygghetsvandringen.

− Vi upptäckte till exempel en lös fönsterplåt, något som kanske inte verkar så viktigt men som polisen beskrev som en ljummen plats för knark, det vill säga en plats som kan användas till att gömma knark. Plötsligt blev den lösa fönsterplåten en högprioriterad åtgärd, säger hon.

Anmärkningarna behöver åtgärdas så fort som möjligt. Även nedskräpning och förstörelse är viktigt att stoppa i tid.

− Annars får vi ett område där det blir ett tillåtande beteende att till exempel krossa rutor och klottra. Vi människor fungerar så, vi beter oss utifrån hur miljön ser ut.

För Anita Jisonsund väntar nu arbetet med att gå igenom all 94 anmärkningar från trygghetsvandringarna. En åtgärdslista ska skickas till medlemmarna i nätverket som tydligt visar vilka som ska göra vad.

− Och om några veckor kommer jag att följa upp hur det har gått, säger hon.

Trygg stad för alla

Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.