Samlat krafttag för ett tryggare Göteborg

Samverkansöverenskommelsen Trygg i Göteborg har funnits i 15 år och drivs av Göteborgs Stad och Polisen i Storgöteborg för att öka tryggheten och minska brottsligheten. Den 5 juni fattades beslut om en ny åtgärdsplan med fyra fokusområden samt tre nya bilagor till överenskommelsen, som i praktiken innebär fler verktyg att använda i arbetet.

– Staden och Polisen gör väldigt många bra insatser redan i dag, men genom att prioritera, fokusera och samordna kan vi få ännu bättre resultat och bli mer effektiva. Lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete anger dessutom att staden ska ta fram åtgärdsplaner utifrån de lägesbilder som tas fram vartannat år, säger Christina Eide, direktör på stadsledningskontoret.

Områden med extra fokus

Åtgärderna är indelade i fyra olika fokusområden: Utsatta områden, barn och unga i risk, välfärdsbrott och våld i nära relationer.

– Många åtgärder handlar om att ha ett helhetsperspektiv och jobba tillsammans. Till exempel ska vi identifiera platser och områden som är i störst behov av insatser för att göra det tryggare – att vi som stad tillsammans med Polisen fokuserar på de platser där det behövs som mest, säger Christina Eide.

En annan åtgärd handlar om att öka stadens och Polisens förmåga att vara på digitala arenor där barn och unga riskerar att rekryteras till kriminella gäng eller begå brott. Ytterligare exempel är att stärka förmågan mot välfärdsbrott. Genom samverkan kan man upptäcka oseriösa leverantörer, avtal och felaktiga utbetalningar av bidrag.

– Även om vi redan gör mycket inom varje område är det här sådant som kan driva på och stärka det arbetet ytterligare. Vi kommer också att följa upp arbetet löpande och göra en större uppföljning sista kvartalet 2026, säger Christina Eide.

Fler verktyg för bättre arbete

De tre nya bilagorna till överenskommelsen handlar om att möta barn, unga och vuxna som är i riskzonen för att hamna i kriminalitet, som befinner sig i kriminalitet och som behöver hjälp att lämna kriminalitet.

Verktygen är uppdelade i tre delar, SSPF/SIG, GVI och avhopparverksamhet. SSPF står för Skola, socialtjänst, polis, fritid och SIG för Sociala insatsgrupper. Det handlar om en samverkan kring ungdomar och unga vuxna i risk för kriminalitet eller i kriminalitet och/eller drogmissbruk. SSPF vänder sig till mellanstadie-, högstadie- och gymnasieelever i åldrarna 10–18 år medan SIG vänder sig till personer som är 16–26 år. Det utgår från lokal närvaro och systematiskt arbete med att identifiera och samordna insatser efter behovsnivå för barn och ungdomar.

– Det handlar om att polis, socialtjänst, skola och fritid så tidigt som möjligt ska upptäcka och stötta de barn och unga som är i riskzon för att hamna i kriminalitet. Det som är unikt är att det är en tydlig samverkan mellan fyra tunga aktörer med barnet i fokus. Det handlar om att försöka bygga relationer, koordinera insatser och arbeta tillitsskapande i syfte att åstadkomma en förändring, säger Anna Lönn Lundbäck, avdelningschef på socialförvaltningen Centrum.

Ska minska det grova våldet

GVI står för gruppvåldsintervention och har funnits som projekt i Göteborg i tre år. I arbetet med GVI finns tre samverkande parter: Göteborgs Stad, Polisen och Frivården. Nu övergår det till att ingå i ordinarie verksamhet. GVI handlar om att minska det grova våldet i samhället.

– Vi hoppas att det ska kunna bidra till att öka den upplevda tryggheten bland invånarna och att det dödliga och grova våldet som utförs av kriminella grupper ska minska. Det i sin tur minskar mänskligt lidande, men också behovet av sjukvård och andra av samhällets resurser, säger Anna Lönn Lundbäck.

Rent konkret handlar arbetet bland annat om att söka upp kriminella individer och ha en tydlig kommunikation.  

– Vi visar att vi har koll på grupper och individer och ser vad den håller på med. Vi talar om att ”om du inte lämnar den här livsstilen kommer vi fortsätta att följa dig och göra livet besvärligt”. Det handlar om fokuserad avskräckning. Samtidigt erbjuder vi självklart stöd och hjälp för att lämna livsstilen, säger Anna Lönn Lundbäck.

Hjälp att lämna kriminalitet

Den tredje delen är avhopparverksamhet. Den kan beröra både unga som äldre individer och målgruppen är personer som vill lämna en kriminell livsstil.

– Här är individen i ännu större fokus. Det handlar om att de ska få det stöd och skydd de behöver för att lämna en organiserad brottslighet eller sluta med sitt kriminella liv, säger Anna Lönn Lundbäck.

Prioriteringar behövs

Emelie Kullmyr är polismästare och polisområdeschef för Storgöteborg. Hon menar att arbetet inom Trygg i Göteborg är avgörande för att vända den samhällsutveckling som i dag går åt fel håll. Samtidigt tycker hon inte att resultaten hittills har varit tillräckligt bra. Arbetet måste intensifieras för att få en snabbare effekt och nå framgång.

– Det är viktigt att vi har en samverkan som blir operativ och att vi får effekter av den. Vi behöver bli spetsigare i vissa områden och våga prioritera. Gör man det betyder det också att man behöver prioritera bort något annat. Men vi måste våga ta krafttag i vissa områden. Barn används som barnsoldater och klarar inte betygen i skolan. Vi behöver hjälpa de familjerna så att fler barn får en bra framtid, säger hon.