Samverkan – ett kraftigt vapen mot organiserad brottslighet

Det hela började 2006 när en bomb går av i Vasastan och en person skadas. Gärningsmännen är medlemmar i det kriminella mc−gänget Bandidos. Dådet får den dåvarande ordföranden i kommunstyrelsen, Göran Johnsson, att reagera. Han menar att det här är ett problem som kräver samarbete och tar initiativet till Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. Det är nu drygt tio år sedan.

− Idag är pressen ännu större från kriminella gäng och polisen kan inte göra allt. Vi måste hjälpas åt, säger Pia Eriksson.

Hon är planeringsledare på Göteborgs Stads avdelning Trygghet och samhälle och har arbetat med Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet sedan starten. Deras uppdrag är att stödja och driva nätverk och samarbetsprojekt som leder till konkreta åtgärder mot gängkriminalitet, organiserad brottslighet och otillåten påverkan. Förutom Göteborgs Stad ingår för närvarande 12 olika myndigheter i nätverket, däribland Skatteverket, Kronofogden, Kriminalvården, Tullverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

− Det finns en väldig styrka i myndighetsöverskridande samverkan. Vi hjälper varandra, delar information, lägger pusslet ihop och sätter in en insats där den bäst ger resultat.

Men vad kan egentligen en myndighet göra åt organiserad brottslighet som inte polisen kan?

− Mycket mer än man kanske tror. I Sverige har vi ett omfattande byråkratiskt system med regler och lagar som kräver tillstånd, godkännande och skyldighet att lämna olika uppgifter när du driver näringsverksamhet. Där har vi kontrollmuskler vi kan använda.

Hur då?

− Oavsett vilken kriminalitet det handlar behöver pengarna tvättas, alltså komma in i vårt skattesystem, och det gör de kriminella gängen via olika företagsverksamheter. Det innebär att vi kan komma åt dem genom att till exempel titta på om de har rätt tillstånd för sin verksamhet eller kontrollera hur brandsäkerheten ser ut i lokalen eller kanske låta miljöförvaltningen titta på hur ventilationsregler följs. Därför är det oerhört viktigt att alla myndigheter verkligen använder sina kontrollfunktioner.

Fem olika arbetsområden

Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet arbetar med fem olika områden. De motarbetar ekonomisk brottslighet, otillåten påverkan och våldsbejakande extremism samt hjälper brottsoffer och avhoppare från organiserad brottslighet. Det sista arbetsområdet ingår i samtliga delar − att stärka demokratin. Pia Eriksson förklarar:

− Om en tjänsteperson, till exempel en bygglovsinspektör eller upphandlare, påverkas i sin tjänsteutövning genom hot eller våld, kan det innebära ett hot mot demokratin.

Hennes exempel är en så kallad otillåten påverkan. Men otillåten påverkan behöver inte bara vara hot eller våld, det kan också vara olämpliga erbjudanden eller trakasserier. Till exempel att filma någon utan lov, självmordshot eller att hänga ut någon på internet.

Den ekonomiska brottsligheten med oseriösa näringsverksamheter kan leda till osund konkurrens. Det drabbar båda seriösa näringsverksamheter och skattebetalarna.

− De flesta företagare följer de lagar och regler som finns, skaffar de tillstånd de behöver och betalar in skatter och avgifter. Så ser den svenska välfärdsmodellen ut och det är så vi betalar in vår välfärd. Men de som inte sköter det här får orättvisa konkurrensfördelar. Om du till exempel inte betalar in skatt kan du sänka dina priser till en nivå som inte går att konkurra med för dem som är seriösa.

Kvällsinsatser med polisen

Pia Eriksson betonar att deras arbete inte är fokuserar på de som gör misstag eller ens de som prövar om de kan komma undan med att bryta mot regler och lagar. Deras fokus är de som medvetet och systematiskt begår brott för att försörja sig.

− Vi gör det lätt för de som gör rätt och svårt för de som gör medvetna fel, säger hon.

Samarbetet mellan myndigheterna leder till konkreta insatser mot specifika objekt. De genomförs kvällstid och tillsammans med polisen.

− Det var till exempel så vi avslöjande ett antal vattenpipskaféer som tillhåll för kriminell verksamhet där man bland annat drev svartklubbar och det förekom narkotikahandel.

Viktig samhällsfråga

Efter tio års arbete är det snart dags för Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet att tillsammans med sitt nätverk skriva en ny avsiktsförklaring som formulerar deras framtida gemensamma arbete. Samtidigt växer de kriminella miljöerna med en allvarlig utveckling av den grova brottsligheten och från politiskt håll är trycket stort att vända trenden.

− Jag skulle önska att vårt arbete inte behövdes – men tyvärr ser det ut som att vi kommer ha mycket att göra även i fortsättningen, säger Pia Eriksson.