Självkörande kollektivtrafik testas i Göteborg

– Det är viktigt att göteborgarna får upp ögonen för den här tekniken som är under stark tillväxt. Det är inte fråga om – utan när och på vilket sätt – självkörande fordon blir ett naturligt inslag i trafiken, säger Mikael Ivari på stadsmiljöförvaltningen.

Tidigare har minibussar testats på allmänna vägar vid Chalmers och på Lindholmen. Men linje 169, som kör genom Gårda, är nästan lika stor som en vanlig buss. Den anpassar sig till komplex trafikmiljö och kan komma upp i en hastighet av 40 kilometer i timmen.

– Göteborg är först i Sverige med en autonom buss som kan följa trafikflödet. En buss av samma modell har testats i den norska staden Stavanger och där fungerar det väldigt bra, säger Mikael Ivari.

Göteborg ledande inom området

Gårda autonom är ett samarbete mellan Västtrafik, Göteborgs Stad och Vy Buss, och testet pågår fram till sommaren 2027. En kontrollcentral övervakar och samlar in all data från körningen. I början kommer även en förare synas bakom ratten – som också kan ta över kontrollen om det behövs.

Förberedelser för självkörande fordon har pågått länge inom Göteborgs stad. Faktum är att Göteborg är en av de ledande städerna i Europa inom digitaliserat och automatiserat transportsystem.

Samarbete bakom satsningen

För att skynda på utvecklingen av hållbar och autonom mobilitet i stadskärnor genomfördes projektet Färdplan autonom mobilitet under 2022. Där samarbetade Göteborgs stad med forskning och branschföretag för att bygga på kunskapen och ta fram konkreta verktyg.

– Gårda autonom, som initierades av Västtrafik, är ett direkt resultat av Färdplan autonom mobilitet, säger Mikael Ivari.

Stadsmiljöförvaltningens bidrag in i projektet är att se till att både den digitala och den fysiska infrastrukturen fungerar för autonoma fordon.

Prata med uppkopplade fordon

Den digitala infrastrukturen handlar om fungerande datadelning – bland annat måste trafikregler och fysiska skyltar även finnas i ett digitalt format.

– I framtiden behöver vi också kunna kommunicera mer dynamisk information om våra gator i realtid. Det är viktigt att vår digitala tvilling av transportsystemet stämmer med verkligheten, säger Mikael Ivari.

Ett hållbart sätt att resa

Han menar att den här utvecklingen är avgörande för att staden ska kunna nå hållbarhetsmålen. Vid sidan av fler cyklister och fotgängare är autonoma och delade mobilitetstjänster den mest långsiktiga lösningen på trängseln i innerstaden.

– Jag tror det kan bli lika omvälvande som smarta mobiltelefoner. Precis som att de revolutionerade vårt sätt att använda telefonen kommer självkörande fordon förändra hur vi använder transportsystemet, säger han.

Regelverk och affärsmodeller behöver utvecklas

I dag är tekniken för självkörande fordon tillräckligt utvecklad för användning inom kollektivtrafik och andra delade mobilitetstjänster. Det amerikanska teknikföretaget Waymos självkörande taxibilar genomför varje vecka 250 000 resor i San Fransisco, Phoenix och Los Angeles.

Men fler saker än teknik måste vara på plats innan autonoma mobilitetstjänster kan fungera i svenska förhållanden. Framför allt behövs det ett regelverk som tillåter utveckling av autonoma mobilitets- och logistiktjänster. I Sverige har vi en försökslagstiftning sedan 2020 och det är Transportstyrelsen som ger tillstånd.

Inom EU pågår arbetet med att få till en gemensam lagstiftning och man har också tagit initiativ till CCAM-partnerskapet. Det är ett nätverk som samlar aktörer inom området kooperativ, uppkopplad och automatiserad mobilitet (CCAM).

Även affärsmodellerna behöver utvecklas. Det krävs flera aktörer som arbetar tillsammans för att en efterfrågestyrd mobilitetstjänst för delade resor med självkörande bilar ska bli verklighet.