Sju av tio göteborgare nöjda med demokratin

Varje år får 9 000 göteborgare möjlighet att svara på frågor som rör bland annat demokrati och delaktighet. Undersökningen är ett sätt för Göteborgs Stad att få en bild av hur personer i olika områden och åldrar ser på politiker och sina möjligheter att påverka.

– Resultaten ger oss värdefullt underlag för att fortsätta utveckla dialogen med göteborgarna. Eftersom det är så många svarande kan vi också jämföra grupper och områden och se hur det förändras över tid, säger Martin Hammarén, planeringsledare på förvaltningen för demokrati och medborgarservice.

Unga är mest nöjda

I den senaste mätningen svarade 67 procent att de är nöjda med hur demokratin fungerar i Göteborg. Det är en ökning med tio procentenheter sedan mätningarna startade 2016. De som är mest nöjda med hur demokratin fungerar är unga mellan 16 och 29 år, de minst nöjda finns i åldersgruppen över 65 år.

– Demokrati är ju en väldigt aktuell fråga som det finns en oro kring i världen. Men om man frågar göteborgarna hur de ser på demokratin här i staden och i Sverige kan vi se en positiv utveckling. Det är glädjande, säger Martin Hammarén.

Fler tycker de kan påverka lokalt

SOM-undersökningen visar också att fler göteborgare tycker att de kan påverka lokalt än i regionen, riks- eller EU-politiken. 24 procent tycker att de har goda möjligheter att påverka politiska beslut i Göteborg, en ökning med tio procentenheter från 2016. Samtidigt finns det skillnader mellan olika grupper – äldre och kvinnor är mest pessimistiska om sina möjligheter att kunna påverka politiska beslut. Boende i utsatta områden är mer nöjda med demokratin och möjligheten att påverka än boende i andra områden.

– Vi vill att alla göteborgare ska känna att de kan påverka även mellan valen och det är något vi jobbar med på olika sätt ute i verksamheterna. Göteborgsförslaget är ett konkret exempel på hur man kan vara med och påverka det som händer i staden, säger Martin Hammarén.

Mätningen visar att de som bor i socioekonomiskt utsatta områden känner sig mindre trygga boende i andra områden. Vi vill så klart att alla göteborgare ska känna sig trygga där de bor och trygghet är en fråga som vi i staden jobbar med på många olika plan.

Carl Odhnoff

Även förtroendet för politikerna har ökat något sedan mätningarna startade. 39 procent svarar att de har högt förtroende för politiker i Göteborg – 2016 var motsvarande siffra 35 procent. Samtidigt svarar 61 procent att de har lågt förtroende.

Trygghet och tillit skiljer sig mellan områden

I SOM-undersökningen ställs också frågor som rör trygghet och tillit. Enligt mätningen har göteborgare i genomsnitt hög tillit till andra personer i sitt bostadsområde. Tilliten är lika hög bland yngre som äldre. Däremot blir svaren olika beroende på var man bor. I Västra Biskopsgården är tilliten till exempel nästan hälften så hög som den är i Södra Skärgården. Det är även stora geografiska skillnader när det kommer till hur trygg man känner sig i sitt eget bostadsområde.

– Mätningen visar att de som bor i socioekonomiskt utsatta områden känner sig mindre trygga boende i andra områden. Vi vill så klart att alla göteborgare ska känna sig trygga där de bor och trygghet är en fråga som vi i staden jobbar med på många olika plan. Både lokalt i de olika områdena och mer strategiskt över hela staden, säger Carl Odhnoff, utvecklingsledare på socialförvaltningen Centrum.