Skärpta rutiner ska öka skolnärvaron i Majorna-Linné

Skolnärvaroprojektet har inspirerats av ett liknande arbete i Vänersborg för fem år sedan, som fick goda resultat. Där har man nu permanentat arbetssättet.

I stora drag går det ut på att tillämpa tydliga och väl förankrade rutiner för frånvarorapporteringen. Till exempel ska klassläraren ringa direkt till föräldrarna om en elev uteblir från skolan utan giltig orsak.

Telefoner till lärarna
För att snabbt kunna ringa, har klasslärarna utrustats med en mobiltelefon, vilket inte är så vanligt i Göteborg.

Totalt berörs cirka 3500 elever i Majorna-Linnés åtta skolor: Fjällskolan, Oscar Fredrik, Nordhem-, Annedal-, Haga-, Karl Johan-, Kungsladugård- samt Sannaskolan.

– Vi har varit igång en månad nu och det har mest varit positiva reaktioner, säger projektledaren Göran Parkrud.

– De flesta lärare tycker att de har nytta av rutinerna, som upplevs som en trygghet. Och föräldrarna vet att de direkt får ett samtal, de tycker också att det är en trygghet.

Handlar inte bara om skolk
I en av skolorna har lärarna och deras fack ifrågasatt om de nya rutinerna innebär för mycket arbete.

– På den skolan pågår en facklig diskussion. Lärarna tycker att de får för mycket att göra, medan arbetsgivaren anser att de ska göra det här, säger Göran Parkrud.

Projektet omfattar alla elever i årskurs 1 – 9. Men det handlar inte bara om skolket.

– Nej, i de lägre åldrarna är det inte så mycket skolk, det tilltar först i årskurs 6 – 9. Men om en elev är borta mycket, kan det ligga annat än sjukdom bakom, säger Göran Parkrud.

Ringer hem
Därför ingår det i projektets rutiner att ta kontakt med hemmet när en elev haft sex sjukperioder på en termin. Klassläraren anmäler till skolsköterskan, som tar kontakt med vårdnadshavaren.

– Är det nåt i skolan eller nåt i hemmet? Kanske vill barnet inte gå till skolan av rädsla för att bli mobbad eller för att det finns nån annan svårighet i skolan eller hemma. Det här är mycket viktigt att kunna upptäcka tidigt, säger Göran Parkrud.

Hela projektet bygger på att det finns ett vetenskapligt fastslaget samband mellan hög frånvaro i skolan och psykisk ohälsa.

– Därför är det så angeläget att jobba förebyggande. Vi vet att skolnärvaro är den enskilt största skyddsfaktorn för att klara sin framtid, säger Göran Parkrud.

Ofullständiga betyg en riskfaktor
– Om man inte är i skolan, får man inga betyg i nian. Och får man inte betygen, är risken för framtida utanförskap oerhört stor.

Maria Carlsson arbetar heltid i projektet som samverkande socialsekreterare.

– Min roll är att vara en länk mellan skola och socialtjänst. Jag finns med för att ge råd och stöd till skolan, till exempel om en anmälan till socialtjänsten bör göras eller inte, säger Maria Carlsson.

Hon deltar också regelbundet vid skolornas elevhälsoteam.

– Vi vill kunna fånga upp elever med frånvaro i ett tidigt skede och tillsammans diskutera hur vi ska göra. Det kan ju finnas helt naturliga orsaker, men det är viktigt att vi hittar de familjer där det finns andra orsaker än sjukdom till att barnet stannar hemma, säger Maria Carlsson.

Mätte skolket
För att uppskatta den psykiska ohälsan ska en enkät göras i årskurs 5 och 7. Utfallet ska sedan följas upp för att se om det skett förändringar.

I början av 2014 gjordes en mätning av frånvaron. Den visade att 15-18 procent av eleverna i årskurs 7-9 hade oanmäld frånvaro – skolk – på fem procent eller mer. Den mätningen ska fungera som utgångspunkt för vidare mätningar.

Projektet pågår under hela 2015 och har en budget på 1,8 miljoner kronor. I den summan ingår tre tjänster, cirka 140 mobiltelefoner till lärarna samt utvärdering och uppföljning.