Lagen ålägger landets kommuner att varje år upprätta en kvalitetsredovisning av den verksamhet som bedrivs inom den kommunala skolsfären.
Förutom förskolan och den traditionella grundskolan ska även en rad andra skolformer granskas och genomlysas. Det handlar om särskolor, gymnasieskolor, gymnasiesärskolor, kommunala vuxenutbildningar, vuxenutbildningar för utvecklingsstörda och svenskundervisning för invandrare. Dessutom ska skolbarnomsorgen, som till exempel omfattar fritidshemmens verksamhet, utvärderas.
Rapporterna är inte fullständiga
När stadskansliet granskar stadsdelsnämndernas egna rapporter är de i flera fall så bristfälliga att det helt enkelt inte går att bilda sig en uppfattning om kvaliteten i verksamheten.
– Förskoleklasser, fritidshem, särskolan och gymnasiesärskolan beskrivs nästan inte alls. Antingen har de svårt att beskriva resultatet för verksamheten, eller så har de inte prioriterat att skriva om de här områdena trots att de är ålagda att göra det, säger Ulrica Enderberg som är planeringsledare i gruppen för utbildningsfrågor på stadskansliet.
Större krav på analys av kvaliteten
Inför utvärderingen av 2010 års verksamhet kommer stadskansliet nu att tydligare efterfråga kvalitetsanalyser av alla verksamheter – även dem utanför grundskolan.
– Gruppstorleken på fritidshemmen är ett exempel på en fråga som blir viktig att följa upp, säger Ulrica Enderberg, och fortsätter:
– Själva syftet med en kvalitetsredovisning är ju att lyfta fram både bra och dåliga saker. Mycket är bra, och det speglas i redovisningen, men annat måste vi jobba vidare med.
Bergsjön får beröm
Om en del stadsdelar får bakläxa kan andra alltså sträcka lite extra på sig.
– I Bergsjön är de jätteduktiga på att jobba med det systematiska kvalitetsarbetet på alla nivåer. Vuxenutbildningen likaså och det märks att de jobbar väldigt medvetet och har ett bra tänk i sin organisation, säger Ulrica Enderberg.
På stadskansliet har man i 2009 års utvärdering vinnlagt sig om att applicera Skolverkets senaste forskning på ett Göteborgsperspektiv.
Verket anger fyra faktorer som i hög utsträckning påverkar resultaten i grundskolan: Decentralisering, individualisering, differentiering och segregering.
Ny modell för kvalitetskontroll tas fram
Nästa års redovisning blir den sista enligt den gamla modellen. I den nya skollagen slopar man kravet på en kvalitetsredovisning, men Ulrica Enderberg och hennes kollegor arbetar nu med att hitta en modell för hur Göteborg ska hantera den viktiga kontrollen och uppföljningen av verksamheternas systematiska kvalitetsarbete framöver.
– Skollagen säger fortfarande att kommunen ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete som ska dokumenteras på flera nivåer, så på något sätt kommer det att leva kvar, avslutar Ulrica Enderberg.