Skolbränderna blev färre men kostnaderna ökade stort

– Jo, ett sånt år är det svårt att glädjas åt att antalet bränder faktiskt minskar, en utveckling som pågått sedan 2007, säger Katarina Olsson, chef för det skadeförebyggande arbetet på Göta Lejon, Göteborgs Stads eget försäkringsbolag.

Nedåtgående trend totalt sett

– Men vi måste ha med i våra beräkningar att det inträffar den här typen av storskador, det händer tyvärr då och då. Fast så lyckat var det ju inte, varken för oss eller för anställda och boende i Torslanda.

Samma nedåtgående trend gäller för totala antalet bränder i Göteborg, alltså inte bara skolor utan även till exempel äldreboenden. Sammanlagt inträffade 71 bränder under 2009, vilket innebär en fortsatt minskning (74 under 2008 och 86 under 2007).

Däremot går kategorin ”övriga objekt” mot strömmen. Nio bränder för drygt 700.000 kr under 2008, jämfört med 20 bränder för 7,8 miljoner förra året. Här finns bränder i bland annat kulturbyggnader, Altbo-hus och dagcentraler.

Bra samverkan har hjälpt till

– Det ser lite oroande ut och vi får hålla ögonen på det, men jag hoppas att det var en tillfällighet, säger Katarina Olsson.

Hon tror att minskningen i antalet bränder främst beror på en bra samverkan mellan polis, räddningstjänst och kommunens olika verksamheter.

Göta Lejons statistik visar att de totala skadekostnaderna – för brand, inbrott, vandalisering, vattenskador m m – ökade från 187 miljoner kronor till 380 miljoner. Främst berodde det på bränderna i Torslandaskolan (155 milj kr) samt branden i ett magasin i Frihamnen (38 milj kr).

Minskade kostnader för glaskross

Kostnaden för klotter har ökat med nästan tre miljoner och för vattenskador med fem miljoner. Vandalisering i form av att krossa fönster och utomhuslampor har däremot minskat. Ändå krossades det glas för mer än tio miljoner kronor i stadsdelarna i Göteborg förra året.

– Det är mycket pengar som går till spillo. Men för tre år sedan var summan uppe i 13 miljoner. Det är mycket glädjande med denna minskning som håller i sig, säger Katarina Olsson.

Hon tackar främst stadsdelarnas förebyggande arbete för den positiva utvecklingen.

”Tynnered har det tufft, Hisingen har lyckats bra”

– Plus att vissa skolor sätter in så kallat okrossbart glas. De här skadorna kommer sällan över självrisken, så det blir stadsdelarna själva som får stå för kostnaderna, konstaterar Katarina Olsson.

En stadsdel som fortfarande ligger högt i glaskross är Tynnered. Här ”pangades rutor” för nästan två miljoner kronor – lika mycket som alla sex stadsdelarna på Hisingen.

– Tynnered har det tufft, medan Hisingen har lyckat bra i sitt förebyggande arbete, till exempel Biskopsgården som har bra ungdomsprojekt på gång, det ger resultat, säger Katarina Olsson.

– Högsbo har också haft det kritiskt ett tag, men har nu minskat glaskrosset rejält. Jag tror att mycket handlar om att reagera snabbt när något händer, att inte låta vandalisering passera obemärkt.

Foto: Klas Eriksson