Skolhälsovården börjar jobba med datoriserade elevjournaler
– Vi började med skolhälsovården eftersom det är den svåraste biten ur flera aspekter, säger Ywonne Bergkvist, projektledare på stadskansliet.
– Läkare och sköterskor i skolhälsovården är ju omgärdade av mycket sekretess och har stränga krav på sig, till exempel att dokumentera allt inom 24 timmar. För dem är detta mycket efterlängtat.
Två och ett halvt år av förberedelser
Datoriseringen av skoljournalerna berör cirka 55.000 elever – från förskoleklass till gymn>Tasiet – och har förberetts sedan våren 2006. Argumenten är många; det mesta går snabbare och smidigare när man jobbar digitalt, medicinska fakta blir lättare att överblicka, information går snabbare och säkrare, statistiken förenklas och dubbelarbete undviks.
– Utan ett gemensamt IT-system är det lätt hänt att den ene inte vet vad den andre gör. Här får alla en gemensam skrivyta för åtgärdsplaner för eleverna, elevvårdsprotokoll och mycket annat, säger Ywonne Bergkvist.
För några veckor sedan fick samtliga skolläkare och -sköterskor sin utbildning. Övergången till IT-journal sker successivt i Göteborgs olika regioner under två veckor: Nordost, Centrum, Hisingen och Väster samt en särskild region för gymnasieskolorna som lyder under utbildningsförvaltningen.
Ägnar mycket tid åt rektorerna
På måndagen är det alltså dags att koppla in Hisingen som sista region på systemet. Men det betyder att övergången bara kommit halvvägs.
– Nästa år tar vi resten av den sammanhållna elevhälsan, alltså rektorer, kuratorer, psykologer och specialpedagoger. Totalt ytterligare 800 personer ska utbildas och få tillgång till systemet, säger Ywonne Bergkvist.
Det införandet går till på samma sätt som för skolhälsovården: Först utses några ”piloter” som testar ordentligt, troligen under våren. Sedan blir det utbildning och införande i större skala under hösten, kanske en bit in på 2010.
– Det ser väldigt olika ut i olika stadsdelar och mellan grundskolor och gymnasier. Därför ägnar vi mycket tid åt rektorerna, så att de verkligen behärskar frågan och får vara med och bestämma i vilken takt vi ska ta detta, säger Ywonne Bergkvist.
Bara sex stadsdelar uppnår målet för skolläkare
Just rektorernas ansvar var uppe i ett ärende i kommunstyrelsen i förra veckan. Enligt skollagen har rektorerna övergripande ansvar för ledning, uppföljning och utvärdering av elevhälsan. Men det jobbet försvåras av en splittrad organisation.
Kommunstyrelsen beslutade därför att stadskansliet, genom Center för Skolutveckling, ska utforma en stödjande funktion riktad till elevhälsoteam inom grund- och gymnasieskolan. Stadskansliet ska också ”föreslå åtgärder som stärker rektors möjlighet att ta ansvar enligt gällande lagstiftning”.
Fem av Göteborgs 21 stadsdelar uppnår inte målet vad gäller tillgång till skolsköterska. Och för skolläkare är det ännu sämre: bara sex stadsdelar uppnår målet.
Ywonne Bergkvist konstaterar att i en hälsovårdande verksamhet är IT-stödet kanske inte det allra viktigaste.
Digital journal kan lätt importeras från BVC
– Men det är en god hjälp. Och jag tror att detta blir ett jättebra stöd för alla. När vi varit på studiebesök på orter som infört liknande system säger de att det är som en dröm att slippa leta i pärmar och att snabbt kunna svara föräldrar som ringer och frågar.
Det nya IT-stödet heter PMO (Profdoc medical office). Tekniskt grundas systemet på att köras i Göteborgs Stads IT-plattform ”Gbg 3000” som är kringgärdad av mycket hög säkerhet.
En extra poäng är att den externa leverantör som byggt systemet också ansvarar för de datoriserade journalerna på barnavårdscentralerna,BVC, så att den digitala journalen lätt kan importeras till grundskolorna .
– Skolhälsovården ”ärver” ju journalerna från BVC. När vi nu har samma teknikleverantör minskar risken för att det blir hack i den kedjan, säger Ywonne Bergkvist.