Skolsatsning för barn i familjehem ger goda resultat
– Efter bara två år med Skolfam kan vi se att barnen redan presterar mycket bättre, och i Helsingborg och Norrköping där man har varit igång längre har man nått rent häpnadsväckande resultat, säger Karin Alvermalm på Familjehemsenheten i Angered.
Därmed följer erfarenheterna i Angered exakt samma mönster som har visat sig i nio andra kommuner i landet, som också arbetar enligt arbetsmodellen Skolfam – Skolsatsning inom familjehemsvården.
– Helsingborg var den kommun som började 2005 och idag går alla deras familjehemsplacerade barn som omfattas av Skolfam ur grundskolan med gymnasiebehörighet, vilket ju är långt mycket bättre än snittet för alla barn, säger Karin Alvermalm.
Hård kritik från Socialstyrelsen
Det är också ett helt annat resultat än det Socialstyrelsen nyligen publicerade i sin rapport ”Vård och omsorg om placerade barn”. Där konstaterades att i landet i stort går bara sex av tio barn, som placerades i familjehem före tio års ålder, ut grundskolan med gymnasiebehörighet, det vill säga godkänt i svenska, engelska, matematik. Resultatet var ännu sämre för dem som placerats efter att de fyllt tolv år, och överhuvud taget visade rapporten att oavsett vilka aspekter av utbildning, hälsa och uppväxt man än jämförde så var famljehemsplacerade barn missgynnade på punkt efter punkt.
– Det bästa man kan ge ett barn är slutbetyg i nian, eftersom en lyckad skolgång enligt all forskning är den viktigaste faktorn för att få ett bra vuxenliv, med minskad risk för alltifrån psykosociala och försörjningsmässiga problem till missbruk och kriminalitet, säger Karin Alvermalm, som därför gläds extra åt Skolfams lyckade resultat.
Kartläggning, handlingsplan, uppföljning
– Samtidigt är det inget revolutionerande i själva arbetssättet utan handlar egentligen bara om att sätta in och samordna stöttande resurser.
Enligt Skolfams arbetsmodell träder alltid en psykolog och en specialpedagog in och kartlägger ett barn som blivit familjehemsplacerat, tillsammans med en socialsekreterare. Förmågor och behov kartläggs med hjälp av psykologiska och pedagogiska tester, därefter läggs en detaljerad, individuell handlingsplan upp för att undanröja alla eventuella hinder för lärandet.
– Det kan handla om alltifrån rutiner för lästräning i familjehemmet till ommöblering av klassrummet, ofta ganska enkla åtgärder som många andra elever också skulle ha stor nytta av, säger Karin Alvermalm.
Skyldighet att utveckla metoden
Eftersom Skolfam som arbetsmodell nu har funnits i flera år och numera i tio kommuner är de samlade erfarenheterna många. Helsingborgs stad har patent på modellen och kommuner som vill arbeta efter modellen tilldelas en licens, för att säkerställa att arbetet verkligen leder till barnets bästa och att de anslutna kommunerna bidrar till metodutveckling och insamling av data.
– Genom alla samlade erfarenheter från till exempel de inledande kartläggningarna av barnen vet vi att de absolut inte är mindre begåvade eller sämre rustade än andra barn, vilket är oerhört intressant med tanke på hur mycket sämre det sedan ändå brukar gå för dem i skolan, säger Karin Alvermalm.
Förklaringen har i många fall visat sig vara ganska enkel: förväntningar.
– Familjehemsplacerade barn missgynnas ofta av ren och skär välvilja. Det finns en föreställning hos både familjen de bor i och hos lärare och kamrater att man måste gå varligt fram gentemot barnen och inte pressa dem eftersom de har haft det svårt. Mer eller mindre outtalat har man lägre förväntningar på dem och nöjer sig med hyfsade ansträngningar och insatser i skolan, säger Karin Alvermalm.
Enorm besparing på sikt
I Göteborg har Angered varit först ut med att arbeta efter Skolfam-modellen. 24 barn i åldrarna mellan förskola och årskurs 5 omfattas av arbetssättet och redan efter två år är erfarenheterna lika goda här som i de övriga Skolfam-kommunerna. Därför inväntar man inte ens den utvärderande forskningsrapport som är på gång utan ser redan nu till att sprida metoden till stadsdelarna Östra Göteborg, Västra Hisingen och Norra Hisingen.
– Det är visserligen en metod som kostar en del pengar, ett team med psykolog och specialpedagog som arbetar heltid med drygt 20 barn kostar cirka 1,7 miljoner kronor på ett år. Grejen är bara att varje barn som klarar grundskolan innebär enormt mycket större besparingar på sikt, även om det inte syns i samma kassa eller budgetår. Men framförallt handlar det här om ett etiskt ansvar: om kommunen valt att placera ett barn utanför den biologiska familjens hem så har vi alla ett ansvar för att det går dem väl, säger Karin Alvermalm.