”Vad tror ni att en ingenjör gör?” löd den första frågan när ingenjörerna från Volvo för första gången mötte eleverna i samhällsklassen på Hvitfeldtska gymnasiet. Svaren blev minst sagt svävande, minns läraren Christina Jerkfors.
– Eleverna hade egentligen ingen aning, och kanske inte jag heller, om jag ska vara ärlig. Vi trodde väl lite till mans att en ingenjör mest sitter vid ett skrivbord och en dator hela dagarna, säger Christina.
Initiativ från Volvos koncernchef Olof Persson
Men både hon och eleverna blev snart varse att det snarare handlar om ett i högsta grad rörligt yrke, både fysiskt och intellektuellt, där problemlösning och samarbete är givna ingredienser. Precis som det varit när Volvo-ingenjörerna Rebecka Bryman och Emil Hessel har kommit till Hvitfeldtska för att planera lektioner tillsammans med lärarna.
– Hela tanken med samarbetet är att väcka elevernas intresse och motivation för matematik och teknikämnena. Vad ska vi ha de ämnena till, egentligen? För att få riktigt relevanta svar på den frågan behöver skolan komma ut och få kontakt med samhället, och näringslivet kan inte vara så fristående från skolan som det annars lätt kan vara, säger Christina Jerkfors.
Initiativet till Skolsteget kom från Volvos vd och koncernchef Olof Persson, som noterat att intresset för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar minskar allt mer, samtidigt som näringslivets behov av välutbildade ingenjörer hela tiden ökar. En ekvation som inte går ihop, samtidigt som den är en avgörande ödesfråga för svensk industri, enligt Olof Persson.
Fem skolor
Därför startade Volvo och Göteborgs Stad sitt samarbete, där 14 ingenjörer i ett första skede kommer att samarbeta med lika många lärare på Lindholmens tekniska gymnasium, Polhemsgymnasiet, Katrinelundsgymnasiet, Hvitfeldtska gymnasiet och Göteborgs tekniska college.
Sammanlagt ska Volvoingenjörerna tillbringa 20 timmar vardera i klassrummen och ägna ytterligare 40 timmar åt att förbereda lektionerna tillsammans med lärarna, och dessutom gå kurser i pedagogik och retorik. I de flesta fallen sker undervisningen inom de naturvetenskapliga programmen, utom på Hvitfeldtska, där man samarbetar med samhällsprogrammet, och då inte bara i matematik.
– Det finns så många beröringspunkter även med andra ämnen, som i mina ämnen samhällskunskap och kommunikation, där vi har väldigt stor nytta av att ta del av ingenjörernas erfarenheter av alltifrån ledarskap, projektledning och löneutveckling till arbetsrätt, anställningsförhållanden och produktionsvillkor i olika länder, säger läraren Thomas Bengtsson.
Ett påbyggnadsår kan ge behörighet
Och bara för att man en gång har valt en samhällsvetenskaplig utbildning på gymnasiet så är inte dörren stängd för ingenjörs-yrket för all framtid. Tvärtom räcker det i regel med ett påbyggnadsår för att bli behörig till flertalet tekniska vidareutbildningar på högskola och universitet, vilket matematikläraren Christina Jerkfors tror att flera av hennes elever kan tänka sig efter att Skolsteget är avslutat.
– Vi är verkligen nöjda hittills, och inte minst eleverna, som har gått in i det här med liv och lust. Nu har de redan fått insikter och livserfarenheter som de aldrig skulle ha fått annars, säger Christina Jerkfors.
Vid läsårets slut kommer Skolsteget att utvärderas för att eventuellt låta konceptet växa till fler orter.