Och visst var tanken god! Alla människor skulle känna sig trygga och ingen skulle behöva bli överkörd. Barnen skulle kunna gå till skolan utan att korsa en enda bilväg. Men detta sätt att bygga stadsdelar fick effekter som man kanske inte riktigt hade kunnat förutse!
Eländiga miljöer
För bil, buss och spårvagnstrafiken har det nog fungerat bra. Men de gåendes trafikmiljö fick inte samma omsorg. Kanske handlade det om att de gående oftast var kvinnor, barn och äldre och att planerarna oftare var män mitt i livet. Det var inte lätt att föreställa sig hur det skulle kännas att röra sig i den undre värld som ofta blev de gåendes.
Idag har vi svårt att förstå hur det var möjligt att skapa så eländiga och otrygga miljöer. I många förorter finns gångtunnlar och otrygga gångmiljöer som är en ren skymf mot dem som måste röra sig där. En del människor väljer därför hellre att korsa bilvägen eller gå utefter den – med ökad risk för att bli påkörda – precis det som inte skulle hända!
För fort, för mycket
Tynnered och många liknande stadsdelar planerades på 1960- talet. Det var då bostadsbristen skulle byggas bort och det byggdes fort och mycket – för fort och för mycket kan vi konstatera idag. Eftersom biltrafiken hade ökat snabbt och innebar problem i innerstadsdelarna prövades nya sätt att planera. Och det var trafiklösningarna som fick bli styrande.
På Chalmers utvecklades på 1960-talet nya ”Riktlinjer för trafikplanering med hänsyn till trafiksäkerhet”, det så kallade SCAFT (Stadsbyggnad, Chalmers, Arbetsgruppen för Trafiksäkerhet). SCAFT-systemet innebar just att alla trafikslag skulle separeras, bilar skulle köra för sig, spårvagnar för sig och gång/cykelvägar skulle ha egna system. Snabb biltrafik skulle skiljas från medelsnabb som skulle skiljas från långsam biltrafik. På så sätt skulle trafikolyckorna kunna reduceras betydligt.
Skräckexempel
För den som bor i Tynnered och gående skall ta sig till Frölunda torg blir effekterna av SCAFTplaneringen tydliga. Söderleden skär effektivt av de två stadsdelarna från varandra och gångtrafikmiljöerna är riktiga skräckexempel. Ta en utflykt till helgen och spana själv i de två gångtunnlarna mellan Frölunda Torg och Briljantgatan/Smyckeparken! Den miljön är sevärd och tankeväckande. Pröva att sjunga inne i tunnlarna. Varför inte ta med hela kören?
Kommunala politiker och förvaltningar i Göteborg är idag mycket medvetna om gångtrafikanternas problem och det finns goda förslag på lösningar. Men det blir dyrt att rätta till 60-talets misstag! Och det kommer att ta tid!