Stadsfastighetsförvaltningen har aldrig tidigare anpassat en lokal som ska användas som utbildningscentrum inom batteriteknik för fordonsindustrin. Det har därför krävts nytänkande och kreativa lösningar – att tänka utanför boxen.

Foto: Carl Edholm
Robin Akyol tillsammans med Marcus Göransson är projektledare på stadsfastighetsförvaltningen och båda instämmer:
– Det har varit ett givande men också ett utmanande projekt med ett starkt fokus på lagarbete. Resultatet blev positivt. Vi har hållit vår budget och levererat till vår beställare några veckor före utsatt tid, säger de.
Framgångsfaktorerna har varit en tydlig ansvarsfördelning, effektiv kommunikation och ett lösningsorienterat arbetssätt. En central del i detta var en egenutvecklad beskedslogg, som gav översikt över pågående frågeställningar, ansvarsfördelning och deadline för beslut i olika frågor.

Från invigningsdagen. Robin Akyol (längst bort) och Marcus Göransson testar en av många stationer. Här var syftet att med isolerade verktyg montera kopplingsplintar med rätt vridmoment på ett aktivt batteri. Foto: Christian Fogelberg
– En annan del var en tydlig ÄTA-lista (ändring, tillägg och avgående arbeten) som vi utvecklade själva. Dessa uppdaterades löpande och följdes regelbundet upp i projektgruppen. Det gjorde att inga kritiska punkter föll mellan stolarna, att vi hade tydlig överblick över ekonomin i stort samt tillkommande och avgående kostnader. Verktygen uppskattades av alla inblandade och bidrog starkt till att vi kunde hålla – och till och med korta – projektets tidsplan, säger Robin Akyol.
Under projektets gång har projektgruppen ställts inför flera utmaningar och osäkerhetsfaktorerna har varit många, särskilt då de saknade tidigare erfarenheter från liknande projekt. På grund av projektets komplexitet och då det saknades färdiga mallar att utgå från, så har gruppen fått ta fram lösningar i realtid och kontinuerligt anpassa sig efter nya förutsättningar.
Man behövde till exempel säkerställa att skyddsrummet under lokalen kunde hantera lasterna från robotarna och den högteknologiska utrustningen, och att utrustningen kunde fästas i golvet på ett säkert sätt. Utöver standardkraven har dessutom extra skydd för den avancerade utrustningen installerats, vilket kostat flera miljoner kronor.

Ett av områdena i den nya lokalen är VR-stationen. Foto: Carl Edholm
Teknik på hög nivå för många
De som kommer att utbildas inom modern industriteknik, som exempelvis batteritillverkning, ges utbildningar både på gymnasie-, vuxenutbildnings och yrkeshögskolenivå. De kommer att få kompetens inom bland annat robotteknik och simulerad processträning.
Lokalen är nu anpassad för att fungera för hela processen inom batteritillverkning med nyckelfunktioner som krävs för en modern utbildningsmiljö. Varje område är anpassat för att stödja både praktiskt lärande och teoretiska studier.

Foto: Carl Edholm
Batteriskolans lokaler:
- Reception och åhöraryta – En välkomnande entré och en yta för föreläsningar, seminarier och genomgångar.
- SWEA-anläggning – En strukturerad miljö där hela cellproduktionen simuleras i steg: elektrodtillverkning, montering av battericeller och slutlig färdigställning.
- VR-station – En interaktiv sektion där det ges möjlighet att uppleva och förstå utbildningsmoment genom virtuell verklighet.
- Cell-to-pack – Ett område för montering och integration av battericeller till färdiga batterimoduler.
- Basic skills (färdighetsträning) – En yta för praktisk träning i grundläggande moment inom batteritillverkning.
- Laboratorium – En miljö för analys och experiment kopplade till batteriteknik och materialvetenskap.
- Lektionssalar – Klassrum för teoretiska genomgångar och grupparbeten.
- Gemensamhetsytor – Mötesplatser utformade för samarbete och kunskapsutbyte mellan studenter, utbildare och branschrepresentanter.
Fastigheten ägs av Älvstranden utveckling AB, driftansvariga är Göteborgs tekniska college GTC. Beställare är arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen.
Länkar:
Video: Carl Edholm