Snåriga miljökvalitetsnormer förklarades för kommunstyrelsen

Sedan årsskiftet gäller så kallade miljökvalitetsnormer, MKN, med vilka regeringen med stöd av EU-direktiv vill tvinga landets kommuner att leva upp till vissa gränsvärden vad det gäller exempelvis kvävedioxid och sotpartiklar i luften.

De uppsatta gränsvärdena får bara överskridas ett visst antal gånger per år, annars …

– … annars händer inte så vansinnigt mycket, säger Lena Gipperth från Handelshögskolans juridiska fakultet, som redogjorde för den många gånger otydliga ansvarsfördelningen när det gäller miljökvalitetsnormer.

Kommuner granskar sig själva

– Kommunerna har ett ansvar för att utsläppen hålls nere, samtidigt som man också är tillsynsmyndighet utan att egentligen ha några befogenheter att ingripa. Det kan till exempel vara svårt för miljöförvaltningen att gå in till trafikkontoret och kräva att de stänger av några gator om utsläppen plötsligt är för höga, säger Lena Gipperth.

Eftersom regeringen inte velat skjuta till några nya pengar för att klara de uppsatta målen är kommunerna hänvisade till att klara sig med befintliga medel, vilket hittills inte direkt har påskyndat utvecklingen av lägre utsläpp i landets kommuner.

Flera medlemmar ur kommunstyrelsen påpekade också att MKN, som till stora delar har sina rötter i Miljöbalken, ofta hamnar på kollisionskurs med Plan- och bygglagen, och att miljöhänsynen då alltid förväntas ha vetorätt.

Representanter från länsstyrelsen instämde i kritiken att man i hänsynstagandet till miljönormer många gånger saknar en analys av de sammantagna effekterna, till exempel sociala och ekonomiska, vid industrietableringar eller infrastrukturprojekt.

Trafiken känner inga gränser

En annan fråga som uppmärksammades var den gränsöverskridande trafikens betydelse. Ett stående exempel under hearingen blev en fiktiv företagare som vill etablera sig på Hisingen för att blanda räkor med sallad.

Kommunen skulle kunna tvingas att stoppa en sådan etablering, och därmed missa potentiella arbetstillfällen, med hänvisning till ökade trafikutsläpp i en redan hårt trafikerad och industrialiserad del av staden.

Men om företaget istället slog sig ned i Kungsbacka skulle tillståndsgivningen i den kommunen och i Hallands län sannolikt gå betydligt lättare, men företagets transporter skulle bli ännu längre och ändå gå via Göteborg.

Olika mätmetoder

Många experter i panelen liksom de utfrågande politikerna efterlyste också en harmonisering av mätmetoderna för utsläpp. Jämförelser mellan olika städer och länder försvåras av att somliga mäter där trafiken finns, andra där människor arbetar och bor.

Mätresultaten skiljer sig också markant beroende på om mätarna sitter i mark- eller takhöjd. Krister Nilsson från Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet försäkrade att Sverige arbetar för att EU ska ta fram gemensamma instruktioner i frågan.

Sverige har hårdare gränser

Det hördes också kritiska röster till att Sverige har satt år 2006 som gräns för att uppnå utsläppsgränserna, medan övriga EU-länder har fram till år 2010 på sig.

Nu har dessutom över 200 städer i Europa ansökt om dispens för att förlänga den tiden ytterligare, vilket om det går igenom skulle kunna leda till sämre konkurrenskraft för Sverige att locka till sig industriella etableringar.