Sociala resursteam söker upp stadsdelar för snabbt stöd

Göteborgs sociala resursförvaltning – som inrättades 1 jan 2007 – prövar nu nya arbetsformer för att snabbt och effektivt hjälpa till vid större sociala händelser som en stadsdel har svårt att klara på egen hand. Rån, kriminella ungdomsgäng och droger är bara några exempel.

Har fått ringa runt för hjälp

– På förfrågan kan vi komma ut till stadsdelen med våra verksamheter och erbjuda stöd, säger Louise Bergman, utvecklingsledare på sociala resursförvaltningen.

De verksamheter som ingår i sociala resursförvaltningens var tidigare utspridda på 21 stadsdelar, nu är de samlade i en förvaltning för att vara just en resurs för alla. Men verksamheten är mycket bred, bara inom det område där Louise Bergman är utvecklingsledare – stöd till familjer och individer – finns 37 olika arbetsgrupper.

– Det är inte så lätt för socialtjänsten ute i stadsdelarna att hålla reda på alla våra verksamheter och vad vi kan erbjuda. Tidigare har de fått ringa runt för att få hjälp från flera håll, nu ska de slippa det. Tanken är också att vi kan komma till deras stadsdelskontor med en delegation, de ska inte behöva komma till oss, säger Louise Bergman.

Har hunnit tillämpas ett par gånger

Till henne kan stadsdelarna ringa vid svåra fall som berör flera individer eller familjer.

– Som kontaktperson lyssnar jag in vad problemet är, formulerar ärendet och vad stadsdelen önskar ha hjälp med. Sedan förmedlar jag den informationen till berörda enhetschefer och arbetsgrupper och vi diskuterar hur vi ska gå vidare. Varje ärende är unikt och vi skräddarsyr en lösning utifrån varje stadsdels önskemål, säger Louise Bergman.

Det nya arbetssättet är ett försök som ska utvärderas. Hittills har modellen tillämpats ett par gånger, främst vad gäller ungdomar och kriminalitet. Ett exempel är ärendet kring ett gäng pojkar från Lärjedalen som rånade jämnåriga och som nu ställts inför rätta i tingsrätten. Sedan polisen gripit ungdomarna, kunde sociala resursförvaltningen hjälpa stadsdelen i det omfattande ärendet.

– Vårt nätverkslag hjälpte till med att samla föräldrarna till nätverksmöte och medlingsverksamheten såg till att de pojkar som ångrade sig fick möjlighet att be om ursäkt och berätta sin historia för offren, säger Louise Bergman.

”Medlingen startade genast”

Stödcentrum för unga brottsoffer stöttade offren och kunde också tillsammans med åklagaren ha en informationsträff för offren och deras föräldrar inför rättegången i tingsrätten.

Även i Biskopsgården härjade ett ungt rånargäng, där flera pojkar var både gärningsmän och offer. De flesta av offren var under 15 år. Stadsdelen bad om hjälp med nätverksmöten för att samla pojkarnas föräldrar, som var rädda både för sin egen och sina barns skull. I början av oktober samlades 21 personer från sociala resursförvaltningen och Biskopsgården till ett möte.

– Redan efter två timmar hade vi klart med en massa beslut som annars hade tagit jättelång tid att få ihop, säger Lotta Rosander, enhetschef för ungdomar och rättsväsendet.

– Och redan veckan därpå hade vårt nätverkslag kallat till möten med alla föräldrar och bestämde enskilda nätverksmöten för de olika familjerna. Medlingen startade genast, så att offer och gärningspersonerna träffades. Och Stödcentrum för unga brottsoffer erbjöd sig att vara i området eftersom många ungdomar i Biskopsgården drar sig för att åka in till stan, säger Lotta Rosander.

Fem socialsekreterare jobbar ihop med polisen

Hon berättar att sociala resursförvaltningen nu har fem socialsekreterare som arbetar tätt ihop med polisen i ungdomsärenden.

– En socialsekreterare i varje närpolisområde jobbar operativt ihop med polisen och är med när ungdomar grips. De socialsekreterarna kan också lyssna in och kalla samman större möten vid behov, säger Lotta Rosander.