Socialbidrag i Lärjedalen minskar kraftigt tack vare eget projekt

– Vi ser en tydlig, minskande trend. Om det vill sig väl hamnar vi under 900 miljoner kronor i år för hela staden, i så fall första gången sedan början av 90-talet, säger Jan Svensson, planeringsledare på stadskansliet.

Har fått riktiga jobb eller studerar

– Några stadsdelar ökar svagt, men samtliga i nordöstra Göteborg – Lärjedalen, Gunnared, Bergsjön och Kortedala – har minskat sina socialbidragskostnader, Kortedala sedan ett par år tillbaka.

Lärjedalen, där 26 procent av hushållen är beroende av bidrag, svarar alltså för en kraftig minskning i år. Under tiden januari – september har socialkontoret i Lärjedalen betalat ut 99.9 miljoner i socialbidrag, eller försörjningsstöd som det numera heter. Samma tid förra året delades 109, 4 miljoner ut.

– Allt tyder på att vi hamnar på cirka 130 miljoner när året är slut, vilket är 15 miljoner mindre än 2005, säger Jörgen Larzon, enhetschef på socialkontoret i Lärjedalen.

Orsaken till de minskade kostnaderna är att tidigare bidragsberoende personer har kunnat få riktiga jobb eller studiebidrag.

– Vi har drivit arbetslinjen konsekvent i ”Trappa upp”, en trappa med sex steg där vi tillgodoser allt från enkel arbetsträning till jobbmatchning på det översta trappsteget, säger Jörgen Larzon.

Trappa upp utgår från egna erfarenheter

När ”Trappa upp” startade i september 2005 var målet att 750 personer skulle delta och att 250 av dem skulle ut i egen försörjning under 2006.

– Till och med oktober har 769 personer varit inne i de olika aktiviteterna och 302 har gått ut i egen försörjning, antingen arbete eller studier. Så båda målen är nådda, trots att det är två månader kvar på året, konstaterar Jörgen Larzon.

”Trappa upp” är Lärjedalens egen modell, designad utifrån egna erfarenheter.

– Det här är mångfacetterade problem – med språk, obefintlig arbetslivserfarenhet, ohälsa, otrygghet – och då måste vi kunna möta alltihop. Vi tycker att vi har hittat en metodik som fungerar. Vi ger grunden – arbetsträning, enkla yrkesutbildningar, språk och samhällsorientering, stöd av konsultläkare och sedan matchning ut mot arbetsmarknaden, säger Jörgen Larzon.

”Meningslöst arbetsträna till arbetslöshet”

– Det gäller att hitta balansen mellan vad klienten behöver och vad arbetsmarknaden efterfrågar – att arbetsträna till arbetslöshet är ju meningslöst…

Jan Svensson på stadskansliet berättar att fler stadsdelar än Lärjedalen nu riktar in sig på gruppen långtidsberoende.

– De senaste tio åren har stadsdelarna koncentrerat sig på att stoppa inflödet, alltså insatser för dem som är nya i systemet. Därför är det roligt att vi ser tydliga resultat när man nu också gör insatser för de långtidsberoende, säger Jan Svensson.