Språket en viktig rättighet för sverigefinska seniorer

Åldersvänliga Göteborg gjorde under 2024 en enkätundersökning bland stadens seniorer för att få veta hur det är att leva och åldras i staden. Enkäten fanns även på finska och forskaren Maarit Jaakkola fick i uppdrag av Göteborgs Stads äldreombudsman att analysera just dessa svar.

Behov av samhällsstöd på finska

Efter att ha kompletterat den finska enkätsvaren med djupintervjuer med sverigefinska äldre i olika delar av staden är hennes rapport nu klar. Den visar att den absolut viktigaste frågan för gruppen är att få information och service på finska.

– Det finns ett stort behov bland äldre finskspråkiga att få samhällsstöd och tjänster på sitt modersmål. Att språket synliggörs är också en viktig del för att känna sig inkluderad i staden och för den kulturella identiteten, säger Maarit Jaakkola som är docent vid Göteborgs universitet.

Det handlar bland annat om att få möta personal som talar finska, att kunna delta i aktiviteter på sitt förstaspråk och att det finns skyltar och informationsmaterial på finska.

Viktigt med en språkvänlig stad

För sverigefinska seniorer i Göteborg behöver staden med andra ord vara språkvänlig för att upplevas som åldersvänlig. Detta avspeglas också i rapportens namn – Språkvänliga Göteborg.

– Begreppet språkvänlighet är tänkt att fungera som ett konkret verktyg, något olika organisationer lätt kan använda i praktiken. Jag hoppas att både kommunen och civilsamhället arbetar med det i sin utveckling framåt genom att ställa sig frågan hur språkvänliga deras verksamheter är, säger Maarit Jaakkola.

Hon hoppas också att rapporten leder till en större medvetenhet om alla nationella minoriteters rättigheter och behov, inte bara sverigefinnars.

– Göteborgs Stad behöver öka medvetenheten om och kompetensen kring de nationella minoriteternas språkliga och kulturella rättigheter inom alla sina förvaltningar. Det behövs också mer finskspråkig personal som praktiskt kan främja användningen av finska i kommunens verksamheter, säger Maarit Jaakkola.

Rapport kan skapa medvetenhet

Petra Palkio är utvecklingsledare som jobbar med mänskliga rättigheter, nationella minoriteter och finskt förvaltningsområde på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen. Hon tror att rapporten i sig kommer att vara en bra hjälp för att skapa just den medvetenhet som Maarit Jaakkola efterfrågar.

– Rapporten sätter fingret på perspektiv som annars riskerar att falla mellan stolarna. Den kommer att hjälpa oss att arbeta både med mänskliga rättigheter och utifrån att vi ingår i finskt förvaltningsområde, säger Petra Palkio.

Ska främja minoritetsspråk

Att Göteborgs Stad ingår i förvaltningsområdet för finska innebär att sverigefinska göteborgare har förstärkta rättigheter. Det offentliga har ett särskilt ansvar att skydda och främja det nationella minoritetsspråket finska. För sverigefinska seniorer handlar det bland annat om rätten till äldreomsorg och personal som kan finska.

En av flera viktiga satsningar i Göteborg är Finska timmen – Suomenkielinen tunti, en mötesplats i Angered som varannan måndag samlar seniorer från hela staden. Göteborgs Stad erbjuder också finskspråkig äldreomsorg vid Lövgärdets och Glöstorpshöjdens vård- och omsorgsboende.

– Vi gör redan många bra saker inom Göteborgs Stad, men det finns självklart utvecklingsområden. Vi behöver fortsätta öka vår kunskap för att erbjuda inflytande till nationella minoriteter i ett tidigt skede. Vi behöver också planera för hur och när vi kommunicerar på finska och vi fortsätter dialogen med sverigefinska seniorer i våra verksamheter och genom samråd. Vi behöver helt enkelt vara i kontakt med de vi är till för. I rapporten finns det bra verktyg för hur vi kan jobba med det, säger Petra Palkio.