Stabilt 2012 för Göteborgs Stad trots sämre konjunktur
Stadsdelarnas kostnadsutveckling har dämpats något jämfört med den förra uppföljningen i början av oktober.
– Det är inom äldreomsorgen, individ- och familjeomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättningar som vi nu ser en lägre kostnadsutveckling än tidigare under året, säger Peter Westlund, chefsekonom på stadsledningskontoret.
Stadsdelarnas budget närmare 18 miljarder
Kommunstyrelsen har sedan den förra uppföljningen skjutit till pengar i sin kompletteringsbudget. De förväntade underskotten för stadsdelarna har därmed minskat med 60 miljoner och ser nu ut att hamna på totalt 95 miljoner.
– Det är 30 miljoner mindre än vad nämnderna har budgeterat och motsvarar ungefär en halv procent av stadsdelarnas totala budget på nästan 18 miljarder, säger Peter Westlund.
Majorna-Linné och Västra Göteborg är de två stadsdelar som bedöms ha en bekymmersam ekonomisk situation. Men för åtminstone Majorna-Linné ser stadsdelen ut att vara på rätt väg. Även för Östra Göteborg ser det nu lite ljusare ut, liksom för Norra Hisingen.
”Men i Lundby finns det fortsatt anledning att följa utvecklingen noggrant”, skriver stadsledningskontoret.
De ekonomiska marginalerna för Göteborgs Stad totalt sett minskar under 2012 men den senaste uppföljningen bygger på samma skatteintäktsprognoser som den rapport som kom i oktober och bedömningarna nu är också i stort sett desamma.
”Osäkerheten är stor”
– Än så länge behöver vi inte bromsa in men beredskapen bör finnas. Vi befinner oss i en situation med hög kostnadsutveckling vilket gör oss sårbara om konjunkturen försämras ytterligare nästa år. Det finns risk för att Sveriges kommuner och landsting kommer att skriva ner skatteintäktsprognosen men det kommer framförallt att påverka våra bedömningar för 2013 och framåt, säger ekonomidirektör Eva Hessman.
”Osäkerheten är stor och läget är svårbedömt, regeringen väntas komma med en nedskriven ekonomisk prognos före årsskiftet”, skriver stadsledningskontoret i rapporten.
– Läget på arbetsmarknaden har försämrats under hösten med varsel framförallt inom industrin men situationen är inte lika illa inom alla branscher. Det är viktigt att nyansera bilden av Göteborgsregionens konjunkturutveckling och se att även om läget är bekymmersamt inom vissa branscher så finns det också branscher som hittills inte drabbats lika hårt, säger Eva Hessman.
Stora investeringar framöver
Göteborg har ökat sina investeringar kraftigt under 2012 och de kommer att behöva öka ännu mer de kommande åren i takt med att staden växer och utvecklas. Till exempel är genomförandet av Västsvenska paketet nu i full gång.
– För att klara investeringsvolymerna så krävs det sannolikt både resultatmässiga överskott och ökad lånefinansiering framöver. Staden har under flera år pressat ner lånevolymerna och har ett relativt gott utgångsläge, säger Eva Hessman.
Detta innebär att ökad lånefinansiering inte är något problem på kort sikt utan snarare är något som bör bevakas på lite längre sikt.
– För en kommun är det viktigt att inte fokusera på det ekonomiska läget ett enskilt år utan mer att styra den långsiktiga utvecklingen för att säkerställa en hållbar ekonomi i det längre perspektivet, säger Eva Hessman och fortsätter:
– Alla kommuner behöver över tid ha positiva resultat för att inte utarma de ekonomiska förutsättningarna för framtida generationer, det är det som brukar kallas för god ekonomisk hushållning i kommunvärlden.
Bra turistår och full behovstäckning i förskolan
Ett antal prioriterade budgetmål inom utbildningsområdet, näringsliv och turism, mänskliga rättigheter och jämlikhet har också följts upp i den senaste rapporten där man konstaterar att 2012 har varit ett bra turistår, med fler gästnätter och rekord för kryssningsturismen.
Stadsledningskontoret skriver också att cupverksamhet och skolresor är viktiga för Göteborg som turist- och evenemangsstad.
Göteborg uppfyller nu målet om full behovstäckning inom förskolan – 2 200 fler barn har fått plats de senaste två åren. 113 av 395 förskolor och 60 av 130 skolor är nu miljöcertifierade/diplomerade. Det motsvarar en ökning med fem respektive 18 procent.
Färre godkända betyg och lång kö till kulturskolan
Bristen på behöriga lärare gör det svårt att organisera modersmålsundervisningen i matematik och engelska så det budgetmålet uppfylls inte. Stadsledningskontoret konstaterar också det som skolinspektionen redan pekat på – andelen elever med betyg i alla ämnen har minskat, skillnaderna har också ökat mellan pojkar och flickor. Dessutom har antalet kommunala skolor med låga resultat ökat och det finns stora skillnader i resultat bland friskolorna.
Fler elever har fått plats i kulturskolan men samtidigt har kön blivit längre, ungefär 1100 elever väntar på en plats. För att uppfylla målet att alla mellan 6 och 19 år ska erbjudas plats i kulturskolan behövs bättre tillgång till lokaler och mer gruppundervisning. Målet att få fler unga att vara medlem i en förening uppfylls delvis, konstaterar stadsledningkontoret.
Relativt få upphandlingar med social hänsyn har gjorts hittills, och för att klara uppdraget till 2014 så behöver arbetet intensifieras skriver stadsledningskontoret. Inspiration finns att hämta i hur London har arbetat med frågan skriver. Upphandlingsbolaget ska framöver kunna ge bättre stöd och visa på hur man kan jobba med sociala upphandlingar.