De ungdomar som hamnar i familjevården har i regel haft en besvärlig uppväxt, ofta med missbruksproblem eller funktionsnedsättningar som Aspergers syndrom, ADHD och i några enstaka fall till och med med en psykos i bagaget.
– Förr bara några år sedan skulle man inte placerat någon med psykosdiagnos i en familj, men vi har testat och det har fungerat jättebra. Idag finns det också bättre mediciner än det gjorde tidigare.
Man måste vara fri från droger för att få en placering.
Måste fungera i familjemiljö
Det är socialtjänsten som tar kontakt med Familjevården i Göteborg för att diskutera en eventuell placering. Då har man som regel uttömt alla andra möjligheter som familjesamtal, öppenvård och olika former av stödpersoner.
– Det viktigaste är att personen är motiverad och vill bo i en annan familj under en längre tid. Det måste också vara personer som kan fungera i en familjemiljö.
Till skillnad från familjehem där man i huvudsak placerar barn i familjer är familjevården inriktad på vård av ungdomar från 15 år och uppåt. Det finns ingen övre åldersgräns, men genomsnittsåldern för de som tas om hand och får hjälp av familjevården är kring 20 år.
Konsulenten på besök var tredje vecka
I Göteborg sorterar familjevården under sociala resursförvaltningen, vilket är ovanligt då det oftast är stiftelser eller privata företag som driver familjevård.
– Men vi är helt intäktsfinansierade och även om det är skattepengar som flyttas fram och tillbaka måste vi hålla vår budget och konkurrera med den privata sektorn, säger Marie Söderberg.
Hon och hennes kollegor arbetar i team tillsammans med socialsekreterare. Var tredje vecka åker de ut och besöker klienterna i sina familjer. Marie har fokus på familjen och gör vad hon kan för att stötta den, medan socialsekreteraren stöttar den placerade.
– Det är en ordning som fungerar väldigt bra. Vi försöker vara generösa mot familjerna så mycket vi bara kan, säger hon.
De flesta har utflugna barn
Idealfamiljen bor på landet eller i stadsmiljö, i en stabil relation, gärna med en rejäl dos livserfarenhet och energi över för att ta hand om ytterligare en person.
– De flesta värdfamiljer har redan utflugna barn, vilket är bra då de ungdomar som vi placerar kräver ofta mycket uppmärksamhet, säger hon.
Men det finns också exempel på familjer med flera egna barn i hushållet där det fungerar utmärkt.
Inte sällan finns det personliga motiv i familjen bakom valet att ta emot en ungdom, kanske har man haft det svårt själv eller vill göra nytta.
Annonserar i travtidning
– Man blir i alla fall inte rik på det här. Man får en ersättning på 8.715 kronor i månaden som man får skatta för, plus 5.255 kronor för omkostnader. En av de vuxna i värdfamiljen bör helst vara hemma för att man ska klara situationen och sett i det ljuset är ersättningen inte särskilt hög, säger Marie Söderberg.
Man måste ha fantasi när man letar efter fler familjer. Familjevården brukar annonsera i Travronden vilket ofta ger bra resultat.
– Numera är ju nästan ingen bonde, men hästfamiljer har vi däremot flera stycken, säger hon.
Bor i familjen i ett till två år
Under tiden i familjen, som brukar vara ett till två år tills man är mogen att stå på egna ben och skaffa lägenhet, är det bra om man kan arbetsträna.
Marie berättar en solskenshistoria från i somras om en kille som aldrig sett en ko på riktigt förut, men som hamnade hos en mjölkbonde.
– Han gick in för det med liv och lust och lärde sig allt från kalvning till ensilage och när han blev utskriven hade han ett jättefint intyg med sig där det stod vad han kunde och hur han arbetat.
Fotnot:
Den som är intresserad av att bli värdfamilj inom Familjevården kan ringa Marie Söderberg eller Mikael Söderström på 031-367 97 20